21

Ats̈e Pablo, Jesucristbe canÿe ichmoná, Bëngbe Bëtsá ats̈e chca jtsemnama yojánbos̈eyeca, Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈ata Timotéoftaca quem tsbuanácha sëntsabiamná, Corinto puebloca Bëngbe Bëtsábeñe os̈buachiyëngcá enefjuanëngbiama, y nÿets Acaya luarents̈e Bëngbe Bëtsabe nÿetsca ents̈angbiámnaca.
Ats̈e së́ntseimpadana Bëngbe Bëtsá Bëngbe Taitá y Bëngbe Utabná Jesucristo, chaboma ts̈ëngaftangbeñe ts̈abe bendicionënga chaotsemnama y ainaniñe ts̈abe ebionana chas̈motsebomnama.
Bënga mochtsatschuanaye Bëngbe Bëtsá, chë Bëngbe Utabná Jesucristbe Taitá, bëngbe Taitá, chë bëngbiama lastemado yomná, y ndaye padecena soyënguiñe tmojtsemna ora, bënga s̈ondbetsañemuayá.
Cha bënga jtsañémuayana padecena soyënguiñe tmojtsemna ora, chca, bënga chamotsobenama chë tmojtsesufrinënga jañémuayama, nts̈amo Bëngbe Bëtsá s̈ojujabuachcá chënga jujabuáchëse.
Er nts̈amo Cristo tojansufricá, bënga ts̈a fsëndësufrina chabiama oservéniñe; cachcá, Cristbeyécnaca Bëngbe Bëtsá jamana bënga puerte añemo ainaniñe fchaitsebomnama.
Er bënga tmojtsesufrínëse, jtsemnana bënga jobenayama ts̈ëngaftanga jañémuayama chë s̈mojtsesufrina ora, y atsebácanënga chas̈motsemnama, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jouenëse. Chë padecena soyënguiñe tmojtsemna ora Bëngbe Bëtsá s̈ojáñemose, jtsemnana bënga fchayobenama ts̈ëngaftanga jañémuayama, padecena soyënguiñe s̈mojtsemna ora. Chca, bënga jobenayana ts̈ëngaftanga jujabuáchana, Bëngbe Bëtsábeñe chas̈motsobátmanama, chábeñe jtsos̈buáchiyëse, y lempe jtsóboyayama, nts̈amo bënga fsënjasufricá s̈mojtsesufrina ora.
Bënga sempre fsëndobátmana y ts̈abá fsëndë́tats̈ëmbo chë padecena soyënguents̈ana ts̈abá s̈mochjábocanama, er bënga fsëndë́tats̈ëmbo, chë nts̈amo bënga fsënjasufricá ts̈ëngaftanga s̈mojasufrima; y cachcá, Bëngbe Bëtsá yochjama ts̈ëngaftanga ainaniñe puerte añemo chas̈motsebomnama, nts̈amo bënga fchaitsebomnama cha tojamcá.
Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, bënga fsë́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga chas̈motsetáts̈ëmbo nts̈amo bënga Asia luaroca ts̈a fsënjansufrínama. Bënga puerte padecena soyënguiñe fsënjaniyena, nÿa ndoñe más jauantacá, chents̈ana vídaca jabocanama ntjatobatmancá.
Bënga s̈ontsanë́nana mo jóbanama cuaftsamncá. Pero chë soye tonjanoservé, bënga jtsos̈buáchiyama Bëngbe Bëtsábeñe, nda inétsama obanënga chámuatayenama, y ndoñe cabë́ngbeñe ntsos̈buáchiyana.
Cha s̈ojatsebacá bënga jóbanama puerte resjo enjamnents̈ana, y cachcá s̈ochjátsebacaye bëngbiama cachiñe cachcá ts̈a resjuiñe chamojtsemna ora. Bënga puerte chábeñe fsëndobátmana, puerte padecena soyënguiñe bënga chamojtsemna ora, cha cachiñe s̈ochjátsebacama.
Ts̈ëngaftángnaca cmontsamna bënga jujabuáchana, bëngbiama Bëngbe Bëtsá jaimpádase; chca, ba ents̈anga Bëngbe Bëtsá mochanjëtschuaye, er cha tojama bënga chábents̈ana ts̈abe bendicionënga fchayóyëngacñama, cha jamëse nts̈amo chënga bëngbiama tmojanimpadacá.
Canÿe soye endmëna ndayá oyejuayënga s̈ojtsabiamná: bënga bëngbe ainanents̈a juabnë́ngaca jtsetats̈ëmbuana puerte ts̈abá jtsamëse fstsiyena ca, nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe ents̈anga endbetsamncá, nÿetsca quem luarents̈a ents̈ángbeñe, y más ts̈ëngaftangbeñe, y bënga jtsetats̈ëmbuana nts̈amo ts̈abá tifjamcá nÿets ainánaca tifjamama. Bënga tondaye chibiatsma quem luarents̈a ents̈angbe osertanánaca, ndayá Bëngbe Bëtsá ts̈a ts̈abia bë́ngaftaca bétsemnayeca, s̈ojújabuache chca chamotsiyenama.
Er nts̈amo fsëntsabiamnamna ndoñe queftsátsbos̈e, nts̈amo ts̈ëngaftanga s̈mojtsalía y cmojtsësertánents̈ana inÿets̈á játayanana, y sëntsobátmana puerte ts̈abá lempe chacmósertama.
Mora ndayá ats̈e stsamama ndoñe lempe quecmátësertana. Pero ats̈e së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga chama corente chacmósertama; chca, Bëngbe Utabná quem luaroye chaojésabo ora, ts̈ëngaftanga bëngbiama oyejuayënga chas̈motsemnama, nts̈amo bë́ngnaca ts̈ëngaftangbiama oyejuayënga fchantsemncá.
Chca ndegombre yomnama ats̈e sëndë́tats̈ëmboyeca, ats̈e sënjanjuabná ts̈ëngaftangbioye jshétsana jánÿama, y chca, chë ts̈abe soye ts̈ëngaftangbiama uta soye jamana, ts̈ëngaftangbioye uta soye jánÿëse.
Ats̈e sënjanjuabná ts̈ëngaftanga jshaftsanÿana, Macedonioye ayiñe chëjana matijánachnëngo ora; y chents̈ana, ya camoye ataboye ora, ts̈ëngaftanga cachiñe jáftsanÿana. Chca, ts̈ëngaftanga mas̈mënjanobená ats̈e juajabuáchana Judea luaroye játama.
Ats̈e chca jamama tsjanjuabná ora, ¿chca tijanma ndoñe corente ts̈abá ntjenojuaboycá? ¿Ts̈ëngaftanga s̈matjájuaboye, nts̈amo nÿe quem luarama enójuabnaye ents̈anga monduamancá, cachora canÿe soyama “aíñe” y “ndoñe ca” jayanëse, ats̈e ndayánaca jamama snétsejuabnaye ca?
Canÿe soye ndegombre endmëna: Bëngbe Bëtsá sempre endbama nts̈amo tojayancá, y chca puerte ndegombre endmë́nayeca, ats̈e ndayánaca chjama ca stjayana ora, chca ndoñe questsbatayana chents̈ana ats̈be juabna jatstrócama, mo canÿa cachora canÿe soyama “aíñe” y “ndoñe ca” cuafjatichamcá.
Er Cristo Jesús, Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá, ndabiama Silvano, Timoteo y ats̈e ts̈ëngaftangbeñe fsënjanabuayiyná, ndoñe ntsejuabnayana canÿe soye jamama y chents̈ana jatsjuabnayana inÿets̈á jatsmama, mo canÿe ents̈á cachora canÿe soyama “aíñe” y “ndoñe ca” cuafjatichamcá, ndayá chana nÿets tempo nts̈amo tojtsejuabnacá jayanana y jamana nts̈amo ndegombre yomncá, chents̈ana ntjatstrocaycá.
Er ndayá cha tojamiñe, lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojas̈ebuachenacá jocúmpliana, mo chë lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojás̈ebuachenama cha “aíñe ca” cuaftsichamcá. Chíyeca, Bëngbe Bëtsá bënga tmojtsatschuaná ora, Cristo Jesúsbeyeca bënga jayanana “chca chaotsemna ca”.
Pero Bëngbe Bëtsá endmëna nda inétsama bënga y ts̈ëngaftanga puerte Crístbeñe chamotsos̈buáchema, cháftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse; y Bëngbe Bëtsánaca endmëna nda bënga s̈ojabacacá chabe ents̈anga chamotsemnama.
Cha tojama chë Uámana Espíritu bëngbe ainaniñe cháuamashënguama jtsemándayama, y chë soye jtsinÿanÿnayana bënga Bëngbe Bëtsabe ents̈anga imomnama. Y bëngbe ainaniñe chë Espíritu imobómnayeca, bënga corente jtsetats̈ëmbuana bënga mochjóyëngacñama lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá bënga jats̈atayama s̈ojas̈ebuachenacá.
Bëngbe Bëtsá entsonÿá ats̈e ndegombre stsichámuama. Ats̈e Corinto puebloye cabá ndoñe chiyjá, er ats̈e ndoñe quetsátsbos̈e ts̈ëngaftanga jas̈ëchnana, chë bacna soyënga s̈mojamama, tcbojaucácanëse.
Bënga ndoñe queftsátsbos̈e ts̈ëngaftanga jamë́ndana ndayiñe cmojtsamna jtsos̈buáchiyana; er ts̈a s̈mojtsos̈buachéyeca, ndoñe ques̈mochatajbaná Crístbeñe jtsos̈buáchiyana. Bëngbe fsë́ntsebos̈e ndayá ts̈ëngaftanga jujabuáchana, corente oyejuayënga chas̈motsemnama.

22

Chíyeca ats̈e ndoñe chiyjá jautsëtsayama, er ats̈e sënjanjuabó y sënjanéniyana choye ndoñe jama ca, bacna soyënga s̈mojtsanmama jábuayenama, y chca, ngménënga játabiamana, nts̈amo chanÿe sënjamcá.
Ts̈ëngaftanga ngménaca chas̈motsemnama ats̈e stjamëse, ¿nda yochjama ats̈e oyejuayá chaitsemnama, sinó nÿe ts̈ëngaftanga, chë ats̈e ngménënga tijábiamënga?
Chíyeca tcbonjanëbuábiama chë nts̈amo s̈mojualiacá, chca, ats̈e choye stjáshjango ora, ts̈ëngaftanga áts̈bioye ndoñe ngmená chas̈mondë́bemama. Chca játamamna, ts̈ëngaftangbiama más ts̈abá endmëna oyejuayá ats̈e chas̈mobema. Ats̈e ts̈abá sënjántats̈ëmbo ndayá áts̈bioye oyejuayá s̈ojabemcá, ts̈ëngaftángnaca chca mas̈mënjánbos̈ena y oyejuayënga chë soye matcmënjánabiama. Chíyeca ats̈e ndoñe chiyataná, nÿetscanga oyejuayënga jtsemnama ndoñe quenjatopodena ora.
Pero chë tsbuanácha tcbonjanëbuábiama ora, ats̈e corente s̈onjanongmé y ainana s̈onjántsets̈ena chca jabuache soyënga ts̈ëngaftanga jubuábiamama, y chca jamama shëchbuíynaca sënjanoperdé. Pero ats̈e ndoñe checbátanëbuabiama ats̈e jatsmama ts̈ëngaftanga puerte ngménaca chas̈motsemnama, ndayá chas̈motsetats̈ëmbuama ats̈e ts̈a cbababuánÿeshanama.
Y mora, chë ts̈ëngaftangbeñe puerte ngménana chaotsemnama tojama boyabásabiamna, cha áts̈bioye ndoñe ngmená ches̈nátsbema, ntsachets̈á ts̈ëngaftanga tcmojabiamcá, ínÿengbioye ínÿengbiama más. Chca së́ntsichamo, er ats̈e ndoñe quetsátsbos̈e jayanama ntsachets̈á tojamama cha más bacna soye tojama ca.
Banga ts̈ëngaftanguents̈ënga nts̈amo s̈mojamcá, chë ents̈abiama ya bëts castigo entsemna. Nÿe nÿets̈á ponto.
Chamna, ndayá mora cmojtsamna jamamna entsemna, cha jtseperdónana y jañémuana, chca, ndocna ts̈abe soye jamama ndobená ndoñe chaondë́tsemnama, chë castiguama puerte ngménaca bétsemna causa.
Chíyeca, ts̈ëngaftanga cbaimpadá cachiñe ts̈abá chas̈minÿinÿé chábioye corente s̈mobobonshánama.
Tempo ya chama tcbonjanëbuábiama, ats̈e jinÿama ts̈ëngaftanga aíñe o ndoñe s̈montsanprontánama, lempe nts̈amo tcbonjanamëndacá jamama.
Chcasna, ndánaca ndayánaca ts̈ëngaftanga chas̈mojaperdoná ora, áts̈naca cha chantseperdóna. Y ats̈e cha chantseperdóna, ndayá japerdónama ndegombre tojtsemnëse. Y chca chanjama ts̈ëngaftangbe ts̈abiama y Cristbe delante.
Ats̈e ts̈ëngaftangcá, quem ents̈ábioye s̈coperdoná chë bëngbiama tojama bacna soye; chca, Satanás ndoñe chaondobenama bënga jáingñama, er bënga mondë́tats̈ëmbo cha inétsebos̈e ndaye bacna soye ents̈á chaotsamama.
Ats̈e Troas puebloca sënjánashjango ora, Cristbe ts̈abe noticiënga jábuayenama, ats̈e sënjáninÿe Bëngbe Utabná tojanma chents̈e banga chë buayenana soye chamouenama y chëngbe ainaniñe chana chamóyëngacñama.
Masque chca enjamna, ats̈e ndoñe quetstétsobena natjë́mbana ainana jtsebomnana, er ats̈e sënjanjuabná Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈ata Tito chents̈e jinÿenana, pero ndoñe chca. Chíyeca, Troas pueblents̈a ents̈anga sëntanadios̈oftaná, y Macedonia luaroye sënjána.
Ats̈e Bëngbe Bëtsábioye sëndbétsatschuanaye, bënga bacna soyënga jamama juabnënga cha tojanëyë́njanama, tempo s̈ojanamë́nda juabnënga; y chë mora bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, nÿets tempo cha s̈netsënachayama, mo canÿe ayënjanayacá, y chë nÿets luarenache ents̈anga Cristbiama soyënga chamotsábuatmama bë́ngaftaca cha yojtsamama, mo nda canÿe botamana uanguëts̈e soye nÿets luarënguenache chauáshanama cuaftsamcá.
Er chë incienso tojtsejuínÿinÿana ora, ents̈ábioye ts̈abá juanguë́ts̈enana; cachcá Cristbe ts̈abe noticiënga fstsabuayiyná ora, Bëngbe Bëtsabiama bënga jtsemnana chë ndëmuanÿenga tmojtsama cha oyejuayá chaotsemnama. Incienso tcojtsejuinÿná ora, nÿetscángbioye juanguë́ts̈enana. Cachcá, Bëngbe Bëtsabe palabra fstsoyebuambná ora nÿetscanga jouenana, Cristo yojtsatsebacanga y chë pochocánënga jtsemnama imojtsajnë́ngnaca.
Chë pochocánënga jtsemnama imojtsajnëngna, pochocánënga mochanjábocana, er nts̈amo bënga fsëndabuayiynacá y tmojouencá chënga tmojtsaboté; y chca, chëngbiama chë ts̈abe noticiënga jtsemnana mo canÿe obanabe uanguëts̈ancá. Pero chë Cristo yochjátsebacangna, ts̈abe noticiënga tmojóyëngacñeyeca, mochanjobenaye ts̈abe vida nÿets tempo jtsebomnama; y chca, chëngbiama chë ts̈abe noticiënga jtsemnana mo canÿe puerte botamana uanguëts̈ancá. Y asna, ¿nda obenana yojtsebomna chë ts̈abe noticiënga jábuayenama trabajo jtsamama?
Bënga chë ts̈abe noticiënga ndoñe queftsatabuayiyná, nts̈amo ba ents̈anga imojtsamcá, mo nÿe bats̈á uámana soyënga cuaftsemncá, y ndayánaca juácanama, mo nda ndaye nduámana soyënga cuaftsencá. Banga chca mondama; bënga ndoñe. Bënga, Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, fsëndabuayiyná mo Bëngbe Bëtsabe delante cuaftsemnëngcá, ndegombre nÿe nts̈amo ts̈abá yomncá nÿets ainánaca jtsebos̈ëse, y mo Bëngbe Bëtsabe ichmonëngcá.

23

Chca bëngbiama fstsjayana ora, ts̈ëngaftanga cmojtsinÿana ¿bënga cachiñe tiftëtonts̈é cabënga bëtsë́tsanga enobiamnayana? ¿O bënga s̈ojtsamna, mo inÿengcá, ts̈ëngaftanga juyents̈buáchiyana o juátjañana tsbuanachangá, bënga ts̈abá fstsamama chë́changaca jinÿanÿiyama?
Bënga bëngbe ainaniñe puerte ts̈abá fsëndë́tats̈ëmbo, nÿetsca ents̈anga, nts̈amo ts̈ëngaftanga jtsamëse s̈moyencá tmojinÿe ora, ts̈ëngaftanga jtsinÿanÿnayana bënga ndegombre nts̈amo ts̈abá yomncá fstsamama. Chca, ts̈ëngaftanga jtsemnana mo canÿe tsbuanachacá, nÿetscanga jtsabuatmana y jtsobenana jualíana, bënga ts̈abá fstsamama.
Nÿetscanga ts̈abá mondë́tats̈ëmbo Cristo tojanma ts̈ëngaftanga chábeñe chas̈motsos̈buáchema, y bë́ngaftaca cha chca tojanmámnaca. Chca, ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo Cristbe canÿe tsbuanachacá, ndayë́cha quem luarents̈a ents̈ángbioye tojuyents̈buaché bë́ngaftaca. Ts̈ëngaftanga ndoñe ches̈matanobená Crístbeñe os̈buáchiyënga jtsemnama ents̈angbe trabájoca, er Crístbeñe s̈monjanos̈buaché chë Bëngbe Bëtsá Ainabe Espíritbeyeca; y chca, ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo canÿe tsbuanácha cháftaca uabemanëchacá, y ndoñe mo ents̈ángbeyeca uabemana tsbuanachacá. Bëngbe Bëtsá chë mandënga ndëts̈bé tablëbenguiñe tojanábema, ents̈anga chamotsobedecénama, pero ts̈ëngaftangna Cristbe buayenana soye ts̈ëngaftangbe ainaniñe s̈mojóyëngacñe.
Crístbeyeca Bëngbe Bëtsábeñe jtsos̈buáchiyëse, bënga corente fsëndë́tats̈ëmbo chca ndegombre bétsemnama.
Ndoñe quenátsmëna, nÿe bënga cánÿenga quem trabajo jamama fstsobena y játayanana bëngbe soye chë trabajo yojtsemna ca, er bënga jtsobenana chca jamama, nÿe Bëngbe Bëtsabe ujabuáchenanaca;
er cha tojama bënga fchayobenama quem trabajo jamama, chë ents̈anga jábuayenana Bëngbe Bëtsá chabe ents̈ángbioye tojanas̈ebuachená soyëngama, ndayá Cristo tojanma sóyeca, mo canÿe tsëm tratcá, Bëngbe Bëtsá y chabe ents̈ángaftaca. Quem soye ndoñe quenátsmëna mo chë Bëngbe Bëtsá tempo Israeloca ents̈ángbioye léyeca tojanas̈ebuachená soyëngcá. Inÿets̈á; ents̈anga mondama Bëngbe Bëtsabe tsëm trato, Uámana Espíritbeyeca. Chë natsana trato, chë uabemana ley, nts̈amo chiñe iuabemancá ndoñe tconjama causa, ents̈á jóbanama jtsemnana; pero Cristbe ts̈abe noticiënga, chë tsëm trato, ents̈anga ainaniñe tmojóyëngacñe ora, chë Uámana Espíritu jamana, chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida chënga chamotsebomnama.
Quem Moisesbe ley, chë ndoñe tmonjobedecema ents̈anga jóbanama jtsamnana, ndëts̈bé tablëbenguiñe letrë́ngaca tmojanábema, y Bëngbe Bëtsá Moisésbioye tbojanants̈abuaché ora, cha ts̈a buashinÿinÿaniñe tojánabo. Chë causa ents̈anga ndoñe imontsobena ni mo jinÿana Moisesbe jubiá, er ts̈a ibojtsanjuebëbuashinÿinÿana, Bëngbe Bëtsáftaca tbojánencuentents̈ana tojtanabo ora. Pero betsco tojanë́jbana chë jubiá chca buashinÿinÿanana. Chë ley, chë natsana trato, Bëngbe Bëtsá tojanayents̈buaché ora, ts̈a buashinÿinÿanánaca cha tojanmëse;
ndegombre, más bën y uámana tempo entsemna chë Bëngbe Bëtsá bënga s̈ojanas̈ebuachená tsëm soyënga yojtsama ora, chë Uámana Espíritu bëngbe ainaniñe cháuamashënguama Bëngbe Bëtsá tojama ora.
Bëngbe Bëtsá chë ley tojanayents̈buaché ora, chë ndáyeca ents̈anga jóbanama yojánamna, nts̈amo chiñe betsayancá ndoñe tmonjama causa, chora cha chca tojanma puerte chabe buashinÿinÿanana jinÿanÿiyëse; ndegombre más bën y uámana tempo entsemna chë mocna ora Bëngbe Bëtsá yojtsama ents̈anga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama.
Er chë Bëngbe Bëtsá ley tojanayents̈buaché ora tojaninÿanÿé buashinÿinÿanana, mora jtsinÿnana mo ya tondaye cuabndëtsemncá, chë Bëngbe Bëtsá ents̈angbiama tsëm soyënga tojtsamama tcojtsonÿá ora, chë ts̈a buashinÿinÿanana yojtsemna ora.
Er chë leyama tempo, chë ya jochnënguama tempo entsemna ora, Bëngbe Bëtsá chabe buashinÿinÿanana y uámanana tojinÿanÿese; ndegombre chë Bëngbe Bëtsá tsëm soyënga ents̈angbiama jamama ora, chë ndocna te yochanjochnëngo tempo ora, Bëngbe Bëtsá más chabe buashinÿinÿanana y uámanana echántsinÿanÿnaye.
Y chca, Bëngbe Bëtsá chca bëts soyënga yochjamama fsëndobatmánayeca, bënga fsëntsobena jóyebuambayama, nÿetsca soyëngama jayanëse, tondayama ntjatauatjcá.
Y chca, bënga ndoñe Moisescá queftsátama, chë chabe jubiá chaobuashinÿínÿenama Bëngbe Bëtsá tojanma ora, canÿe ents̈ë́juaca yojtsenamochë́cjua; cha chca tojanma, chë Israeloca ents̈anga ndoñe chamondobená jinÿama chë jubiá buashinÿinÿanana ya yojtsëchnëjuana ora.
Pero Bëngbe Bëtsá tojanma chënga ndoñe chaondósertama nts̈amo Moisesbiajana cha tojanayancá. Y cabá quem tempo, nts̈amo Bëngbe Bëtsá Moisésbioye tbojans̈buachenacá chëngbiama jamama, Israeloca ents̈anga tmojtsalía ora, ndoñe ntsësertánana Bëngbe Bëtsabe ndegombre soyënga, mo chëngbiama iytë́mena soyënga cuaftsemncá, mo chë Moisés yojtsenamochë́cjua ents̈ëjuacá. Y chca endmëna, er nÿe Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, chënga jtsobenana chë soyëngama jósertana, y iytëmencá ya ndoñe ntsemnana.
Y më́ntscoñama, Moisesbe librës̈angá chënga tmojtsalía ora, ndoñe ntsësertánana Bëngbe Bëtsabe ndegombre soyëngama, nts̈amo chiñe tojtsayancá jamama ndoñe montsebos̈e causa.
Pero canÿe ents̈á chë Bëngbe Utabnabe benache tojishache ora, cha jtsobenana chë soyëngama josértana.
Y Bëngbe Utabná y Espíritu canÿa bondmëna, y Bëngbe Bëtsabe Espíritu tojtsemnents̈e, chë bacna soyënga jamama juabnënga, ni chë ley ndoñe ntsemándayana.
Moisés chabe jubiañe Bëngbe Bëtsabe buashinÿinÿanana y uámanana tojaninÿanÿé, y chíyeca, canÿe ents̈ë́juaca yojtsenamochë́cjua, chca, chënga ndoñe chamondinÿama. Pero bënga os̈buáchiyënga nÿetscanga jtsinÿanÿnayana Bëngbe Utabnabe buashinÿinÿanana y uámanana, mo canÿe espejo canÿe soye tojtsinÿanÿnacá, y ndoñe queftsátsbos̈e nts̈ámnaca jamëse chë soye jatsëytamianana. Cha bë́ngaftaca yojtsama cada te más chë nts̈amo cha yomncá bënga chamotsemnama, cada te más bëtsë́tsanga chë nts̈amo cha yomncá jtsemnëse. Chca endmëna nts̈amo Bëngbe Utabná yojtsama; y Bëngbe Utabná y Espíritu canÿa bondmëna.

24

Y chca, Bëngbe Bëtsá bëngbiama lastemado yómnayeca, quem trabajo s̈ojabanÿé, jtsabuayiynayama chë Crístoftaca tojas̈ebuachená soyënga; y chíyeca bënga ndocna te ntjájbanana ainaniñe añemo bomnana.
Bënga fsëntsaboté chë ínÿenga iytëmencá imnétsama soyënga, chë ínÿenga tmojinÿe ora chama jtsëuatjana, y chë ínÿenga ents̈anga jáingñama imnétsama soyë́ngnaca, y Bëngbe Bëtsabe buayenana soye ndoñe queftsatstróca ndoñe ndegombre soyë́ngaca. Chamna, bënga sempre nÿe chë nts̈amo ndegombre yomncá fsëndbétsoyebuambnaye, mo Bëngbe Bëtsabe delante cuaftsemnëngcá jtsamëse; y chca, bënga fsëndbétsama cada ents̈abe ainanents̈a juabnënga chamuayanama, bënga ndegombre soyënga fstsoyebuambná ca.
Y nderado bënga chë ts̈abe noticiënga fstsabuayiyná ora, báseftanga chë soyënga chaósertama ndoñe tontsopodénëse, nÿe chë pochocánënga jtsemnama tmojtsajnëngbiama chca jtsemnana.
Chëngbiama, chë Crístbeñe ndos̈buáchiyëngbiamna, chë quem luarents̈e mora mandayá, Satanás, tojama chë buayenana soye ndoñe chaondëtsësertánama; chca, chënga ndoñe chamondinÿama chë ts̈abe noticiënguents̈ana puerte bëts y ts̈abe soyënga, chë Cristo puerte bëtsá y obená yomnama ínÿanÿnaye soyënga, nda nÿetsca soyënguiñe Bëngbe Bëtsacá yomna.
Bënga ndoñe nÿe cabëngbe soyama queftsatabuayiyná, ndayá Jesucristbiama mo Bëngbe Utabnacá. Bënga bëngbiama fsëndbáyana mo oservenëngcá fstsmëna ca, ts̈ëngaftanga jujabuáchama; y chca fsëndbétsama Jesús jasérviama.
Er Bëngbe Bëtsá, nda quem luare jobojáts̈ama ora tojanmandá binÿniñe ibetents̈ana chaóbocnama, chánaca tojama bënga ainaniñe ts̈abá chabe soyëngama chas̈otsësertánama, chca bënga fchayobená juabuátmanana chë Bëngbe Bëtsabe uámanana y obenanents̈ana inétsobocana osertánana, ndayá Crístbeñe bënga mondonÿá.
Pero chë puerte ts̈abe y bëts soye, chë Cristbe buayenana soye, bënga mondbomna cuerpiñe, bëngbe ainaniñe; y chë cuerpënga jtsemnana nÿe mo matbajëngcá, ndoñe yapa obenana ntsebomnana, chca, jinÿanÿiyama ts̈a bëts obenana Bëngbe Bëtsábiocana yóbocanama, y ndoñe bë́ngbents̈ana.
Y chca, bënga nÿetsca padecena soyënguiñe vida fsë́ndbomna, pero ndoñe queftsátsmëna ndobenënga chë padecena soyënguents̈ana ts̈abá jabocanama; ndoñe queftsátstats̈ëmbo ndayá jamama s̈ojtsamna, pero ndoñe queftsátsmëna ntsobencá jtsobátmanama quem padecena soyënguents̈ana ts̈abá jabocnama.
Inÿenga montsama bënga puerte fchaisufrima, pero Bëngbe Bëtsá ndoñe nÿe cachcá s̈ontsabashejuana; mo nda ínÿabioye cuafjuts̈encá tmojtsentsjaná ora, ya jóbama jtseprontánana, uayayënga bënga jtsëbáyama imojtsejuabnangbe cucuats̈iñe fsë́ntsemna, pero cabá ndoñe ntjobáyana.
Inÿenga sempre jtsamana bënga bëngbe cuerpiñe puerte fchaisufrima, y jobanámnaca resjo jtsemnana, nts̈amo Jesúseftaca tmojanmcá, cha chaosufrima y chaóbanama. Chca bë́ngaftaca endopasana, chca, ínÿenga chamobená jinÿama Jesús bë́ngbeñe vida yobomnama.
Er bënga vida fchabomnëntscuana, sempre puerte resjo bëngbiama jëftsemnana jóbanama, Jesúsbioye servena causa; y chca endmëna, ínÿenga chamobená jinÿama Jesús vida yobomnama bëngbe cuerpiñe, chë canÿe te yochjopochóca cuerpo.
Y chca, bënga ts̈a fsëndësufrina y jobanámnaca resjo endmëna; y ts̈ëngaftanga ts̈abe noticiënga s̈mojóyëngacñayeca, Bëngbe Bëtsá tojama chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida chas̈motsebomnama.
Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana: “Ats̈e sëntsanos̈buaché y chíyeca sënjanoyebuambá ca.” Bënga cachca os̈buáchiyana fsë́ndbomna chë chca tojanayanacá, y chíyeca bë́ngnaca Bëngbe Bëtsábeñe fsëntsos̈buaché y chabiama fsëntsoyebuambná.
Er bënga fsëndë́tats̈ëmbo, Bëngbe Bëtsá, nda tojanma Bëngbe Utabná Jesús cháuatayenama, chánaca yochjama bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, bënga chámuatayenama, y ts̈ëngaftangaftaca cánÿiñe cha yochtsemnoye s̈ochjúshejango.
Lempe nts̈amo bënga fstsama y fstsesufrincá ts̈ëngaftangbe ts̈abiama endmëna; chca, más becá ents̈anga chábeñe chamojtsos̈buaché ora, ba ts̈abe bendicionënga Bëngbe Bëtsá ents̈angbiama jtsamëse, más becá ents̈ángnaca chábioye chamotsatschuaná, ndayá chëngbiama cha yochjamama; y lempe chca, Bëngbe Bëtsá puerte uamaná y obená yomnama nÿetsca ents̈anga chamotsichámuama.
Chíyeca bënga ndoñe ntjájbanana ainaniñe añemo bomnana. Masque quem luarents̈a bëngbe cuerpo cada te jtsopochócayana, Bëngbe Bëtsá jamana chë bë́ngbents̈ana nÿets tempo vida yochtsebomna soye, cada te más obenana chaotsebomnama; y chca, bënga jtsemnana mo tsmëma ents̈angcá.
Nts̈amo bënga mora fsëndësufrincá endmëna nÿe quem luarents̈e vida tmojtsebomnëntscuana, y chca, chë soye jtsemnana mo canÿe nduámana soycá; pero nts̈amo bënga fsëndësufrincá josérviana bënga jtsebomnama chë Bëngbe Bëtsá s̈ochjats̈ataye puerte bëts uámanana y obenana, cháftaca nÿets tempo vida jtsebomnama, chë ndayá yomna nÿetsca soyëngama más bëts y uámana soye.
Er bënga nÿe chë tojtsopodena jinÿama soyënguiñe ndoñe nÿets tempo queftsatsjuabná, ndayá chë ndoñe yondopodena jinÿama soyënguiñe; er chë bënga imobena jinÿama soyënga ndoñe nÿetsca tescama ntsemnana; pero chë bënga ndoñe mondobena jinÿama soyënga cocayé nÿetsca tescama jtsemnana.

25

Bënga mora mondbomna canÿe cuerpo quem luarents̈e vida jtsebomnama. Quem cuerpo yomna mo chë jtsatsjacama yopodena yebncá, cánÿents̈e ndoñe nÿets tempo ntjë́ftsemnana. Bënga mondë́tats̈ëmbo, quem cuerpo canÿe te tojtsopochocase, Bëngbe Bëtsá yochjama bënga tsmëma cuerpënga chamotsatsbomnama, celoca nÿetsca tescama vida jtsebomnama, Bëngbe Bëtsabe pormana cuerpënga y ndoñe ents̈angbe pormana cuerpënga.
Chíyeca, bënga quem luarents̈e chca vida tmojtsebomnëntscuana, yapa tmojtsesufrina causa, bënga ts̈a jtsebos̈ana betsco Bëngbe Bëtsá celoye chas̈úyambama, y bënga nÿets tempo celoca jtsiyenama tsëm cuerpo jtsebomnama cha chaomama;
chca, Cristo yochjésabo ora, bënga chë tsëm cuérpoca chamotsemnama, y ndoñe nÿe espíritu ndocna cuérpoca.
Bënga quem cuerpiñe, chë quem luarents̈e vida jtsebomnama cuerpiñe chamojtsiyenëntscuana, yapa padecena soyënguiñe sufrina causa, bënga jabuache mochanjáshachna; chca echántsemna ndoñe nÿe chë espíritu ndocna cuérpoca jtsemnama bënga imojtsebós̈eyeca, ndayá masna, bënga chë tsëm cuerpo chamotsebomnama Bëngbe Bëtsá chaomama imojtsebós̈eyeca. Bënga fsë́ntsebos̈e chë bë́ngbeñe jopochócama yomna soye Bëngbe Bëtsá lempe chaotrocama, chca, bënga chamotsobenama celoca nÿetsca tescama vida jtsebomnama.
Y Bëngbe Bëtsá endmëna nda tojama bënga chamotseprontánama chë tsëm cuerpo jtsebomnama, y nda tojama Espíritu bëngbe ainaniñe cháuamashënguama, chca bë́ngbioye jinÿanÿiyama, bënga ndegombre mochjóyëngacñe ndayá Bëngbe Bëtsá tojas̈ebuachenacá.
Y chca, bënga sempre ainaniñe bëts añemo fchandbétsebomna. Bënga fsëndë́tats̈ëmbo, quem cuerpiñe cabá vida bënga mochjë́ftsebomnëntscuana, bënga ndoñe mochántsemna Bëngbe Utabná yojtsemnents̈e.
Er mora bënga fsëndoyena jtsamëse, nts̈amo Crístbeñe bënga imos̈buachecá, y ndoñe nÿe ndayá jinÿama tmojtsobenama.
Bëngbe fsë́ntsemna ainaniñe bëts añémoca, y más fsë́ntsebos̈e jájbanana quem cuerpiñe vida jtsebomnana, jama Bëngbe Utabnáftaca nÿetsca tescama vida jtsebomnama.
Chíyeca bënga bëtscá fsëndënts̈ena Bëngbe Utabná sempre oyejuayá jabemama, masque bënga quem luarents̈e quem cuérpoca tmojtsiyena, o ya ndoñe.
Er nÿetscanga s̈ontsamna jashjanguana Cristbe puestoca tribunalents̈e, cada ona nts̈amo yomerecencá chaóyëngacñama, nts̈amo ts̈abá o ndoñe ts̈abá quem luarents̈e chabe cuerpiñe vida yojëftsebomnëntscuana tojëftsemcá.
Chcasna, Bëngbe Utabná nÿetscangbiama chë más bëtsá yomnama jtsejuabnayëse, bënga bëtscá fsëndama ents̈anga jáyënjanama, bënga ts̈abá fstsamama chamotsejuabnama. Pero Bëngbe Bëtsá ya endë́tats̈ëmbo nts̈amo bënga fstsmënama, y ats̈e sëntsobátmana ts̈ëngaftángnaca chca ts̈abá chas̈motsetáts̈ëmbo, ts̈ëngaftangbe ainanents̈a juabnë́ngaca, chë bëngbiama aíñe ca cmojtsëtsëtsná juabnënga.
Bënga ndoñe cachiñe cabëngbiama queftsatoyebuambná; chca fsë́ntsichamo ndayá ts̈ëngaftanga oyejuayënga bëngbiama chas̈motsemnama, chca, ts̈ëngaftanga jojuama chas̈mobenama, chë uámana soyënga tmojtsebiamnángbioye ndayá ents̈anga canÿe ents̈ábeñe tmojtsonÿacá y ndoñe chca chë ents̈abe ainaniñe tomna soyë́ngaca.
Er bënga mo chë ndoñe corente juabna ndbomnëngcá fstsamëse, nts̈amo báseftanga mondbetsichamcá, jtsemnana Bëngbe Bëtsá jasérviama; y bënga corente juabna bomnëngcá fstsamëse, jtsemnana ts̈ëngaftangbe ts̈abiama.
Bënga chca fsëndmëna, Cristo s̈ondábabuanÿeshanayeca, y chë soye endama bënga nÿe cha fchaitseservénama, er bënga fsëndenojuabná y puerte ts̈abá fsëndë́tats̈ëmbo, canÿa, Cristo, nÿetscangbiama tojanóbanama; y cha nÿetscangbiama tojanóbanayeca, endmëna mo cha tojanóbana ora, nÿetscanga cháftaca cuafjobancá.
Y Cristo nÿetscangbiama tojanóbana, chë quem luarents̈e vida bomnënga ndoñe más nÿe cachëngbiama chamondëtsiyenama, sinó chabiama, nda chëngbiama tojanóbana y tojtanayena.
Chíyeca, bënga ya ndoñe ndocnabiama queftsatsjuabná nts̈amo ents̈anga quem luarents̈e jtsejuabnayama monduamancá; masque ndegombre bënga chca Cristbiama fsënjanjuabná, mora ya ndoñe chca chabiama queftsatsjuabná.
Chcasna, nderado nda Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá tojtsemna, Bëngbe Bëtsá tojama cha mo canÿe tsëm ents̈acá chaotsemnama. Nts̈amo chë Crístbioye cabá nduabuátmana ora cha yojamncá, mora ya ndoñe quenátsmëna. Morna cha jtsejuabnayana y jtsamana inÿe soyënga y tsëm soyënga.
Bëngbe Bëtsá endmëna nda chca inétsama, ents̈anga mo tsëm ents̈angcá jábiamama; y cha Crístoftaca tojama bënga tempcá ts̈abá cháftaca chamotsatsmënama. Y cha bënga canÿe trabajo s̈onjanabanÿé, bënga ents̈anga jábuayenama, Bëngbe Bëtsá inétsama ents̈anga tempcá ts̈abá cháftaca chamotsatsmënama, y ents̈anga jujabuáchama chca chamotsemnama.
O mënts̈á, Cristo tojanma sóyeca Bëngbe Bëtsá yojtsama ents̈anga chamotsobenama tempcá ts̈abá cháftaca jtsatsmënama, y chca, chënga chamotsobena chëngbe bacna soyëngama perdonánënga jtsemnama, y chë soyëngama nÿetsca tescama castigánënga jtsemnama ndoñe chaondë́tsamnama. Y bënga s̈onjanabanÿé chë trabajo, ents̈anga jtsabuayiynayama nts̈amo Bëngbe Bëtsá inama ents̈anga tempcá ts̈abá cháftaca chamotsatsmënama.
Y chca, bënga jtsemnana Cristbe cuenta oyebuambnayënga y amënga, mo cach Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca cmojtsaimpadancá. Cristbe cuenta cbaimpadá, bëtscá s̈mochtsents̈ena Bëngbe Bëtsáftaca tempcá ts̈abá jtsatsmënama.
Cristo ndocna bacna soye tonjanma, pero bëngbe bacna soyënga jabuajuánamna, Bëngbe Bëtsá cháftaca tojanma mo cha canÿe bacna soyënga amá cuaftsemncá, chca, bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈ábenga jtsemnama chamotsobenama.

26

Chcáyeca, bënga Bëngbe Bëtsáftaca cánÿiñe trabájayënga quetsomñecana, cbontsaimpadana ndoñe nÿe bonamente chas̈mondóyëngacñe chë Bëngbe Bëtsá yojtsama soyënga, ts̈ëngaftangbiama ts̈abe juabna jtsebomnëse. 2 Er Bëngbe Bëtsá chabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á tojánayana: Chë ts̈abe soye jamama ts̈abá s̈onjaninÿana ora, ats̈e tcbonjanoyeuná; chë ácbioye jatsbocama te, tcbonjanájabuache ca. S̈mochjinÿe. Mora entsemna chë mocna ora Bëngbe Bëtsá ts̈abá ibojtsinÿana ts̈abe soye jamama; mora entsemna chë mocna ora Bëngbe Bëtsá yojtsebos̈e aca jatsbocama. 3 Bënga ndocna bacna soye queftsátama, ndayá chaoma ents̈anga chë ts̈abe noticiënga chamotsábotema, chca, ndocná podesca chaondëtsóyebuambnama bëngbe trabajuama, Cristbiama. 4 Inÿets̈á, bëngna nÿetsca soyënguiñe fsënjaniyena mo Bëngbe Bëtsabe oservenëngcá; Bëngbe Bëtsábeñe obatmancá puerte uantadënga jtsemnëse, fstsesufrina ora; puerte padecena soyënguiñe bétsemna causa, ndayá jamama ndoñe fsë́ntsetats̈ëmbo ora; y ainaniñe puerte ngménaca fstsemna ora; 5 ínÿenga s̈ojtsatsets̈ená ora; cárceloye s̈ojautame ora; ents̈anga bëngbe contra tmojtsenbouénana ora; jabuache trabájayiñe puerte uamënts̈nayënga fstsemna ora; bayté ntsamanacá fstsemna ora; y jasama tondaye fsë́ntsebomna ora. 6 Bë́ngnaca fsëntsinÿanÿná Bëngbe Bëtsabe oservénënga fstsmënama, puerte ts̈abe vídaca, ndocna bacna soye ntjamcá jtsiyenëse; Bëngbe Bëtsabe soyëngama corente jtsetats̈ëmbëse; ínÿenga nts̈amo s̈ojáborlaye ora puerte uantadënga jtsemnëse; ínÿengbioye puerte bonshanánaca jtsë́nÿayëse; Uámana Espíritu bëngbe ainaniñe jtsebomnëse; y ndegombre nÿets ainánaca nÿetscanga jtsababuánÿeshanëse; 7 nts̈amo Bëngbe Bëtsabiama ndegombre yomncá jtsabuayiynayëse; Bëngbe Bëtsabe obenánaca ba soyënga jtsamëse; y mo chë soldadëngcá, uayayënga jáyënjanama y chëngbiama jenë́uyanama soyënga jtsebomnana, chë Satanásbioye jayë́njanama y chabiama jenë́uyanama ndayá Bëngbe Bëtsá s̈ojats̈atacá jtsebomnëse; y Bëngbe Bëtsá chca tojama, er cha tojama bënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama. 8 Bënga fsëntsinÿanÿná Bëngbe Bëtsabe oservénënga fstsmënama, ínÿenga bëngbiama ts̈abe soyënga tmojtsejuabná ora y bënga nduámanënga jtsemnama chënga tmojtsama ora; ínÿenga ts̈abe soyënga bëngbiama tmojtsoyebuambná ora y chënga bëngbiama podesca tmojtsichamo ora; bënga áingñayënga fstsmëna ca báseftanga tmojtsejuabná ora, pero bënga nts̈amo ndegombre yomncá jtsóyebuambnayëse. 9 Mo nduamanëngcá bënga ents̈ángbeñe jtsë́nÿayana, pero banga corente ts̈abá bënga s̈ondë́ubuatma; bëngbiama sempre resjo endmëna jóbanama, pero s̈mochjinÿe, bënga sempre vídaca chents̈ana jatóbocañana; bënga juatsjínÿama jobenayama, Bëngbe Bëtsábeyeca castigánënga fchandbétsemna, pero nÿa jóbanana ndoñe. 10 Masque ngménënga fstsemna, ainaniñe sempre oyejuayënga fchandbétsomñe; masque ndbomnëjemëngcá, pero fchandbétsama banga Bëngbe Bëtsábiocana bëtscá chamotsebomnama; quem luarents̈a soyënga tondaye queftsátsbomna, pero Bëngbe Bëtsabe ents̈anga quetsomñecana, ndegombre lempe fsëndëtsóbomñe. 11 Ts̈ëngaftangbiama, Corintoca ents̈anga, lempe fsënjayana, tondaye ntjaitëmcá; nÿets ainánaca, corente cbondábabuanÿeshana. 12 Bënga puerte cbondábabuanÿeshana, pero ts̈ëngaftangna ndoñe yapa ques̈cátababuanÿeshana. 13 Ats̈e cbontsaimpadana, mo canÿe taitá chabe básenga cuaftsaimpadancá, ats̈e puerte chas̈motsebobonshánama, er ats̈e corente cbondábabuanÿeshana. 14 Crístbeñe ndos̈buáchiyëngaftaca ndoñe s̈matjenutaná ndayánaca jamama, er chca, chë́ngaftaca s̈matjábocana mo chë jaárama uacnata ndoñe cachë́nchechata tbontsemncá. Ndegombre, chë ts̈abe soyënga amá y Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈abia mëná, nÿa tondayama cachcá ntsejuabnayana, chë Bëngbe Bëtsá tojamandacá ndoñe tontsamacá y bacna soyënga amacá. Ndegombre, chë ents̈angbe juabna binÿnayáftaca vida bomná, nÿa tondaye ntsebomnana chë nÿe mo ibetiñcá juabnayáftaca. 15 Cristo y Satanás, Belial cánaca uabainá, ndocna te tondayama cachcá ntsejuabnayana; y cachcá copasana, Crístbeñe os̈buachiyá y chábeñe ndos̈buachiyáftaca. 16 Ndocna soyiñe cachcá ntsemnana, Bëngbe Bëtsabe bëts yebna, chë nÿe canÿe Bëngbe Bëtsábioye jadórama yebna, y chë ents̈angbe pormana soyënga, mo diosënga cuaftsemncá jtsadoránana soyënga; chca endmëna, er bënga, nÿetscanga cánÿiñe Jesucrístbeñe os̈buachiyëngcá, mondmëna mo Bëngbe Bëtsá Ainabe bëts yebncá, nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe uabemana palabrënguiñe chabe ents̈angbiama tojanayancá: Chë́ngbeñe vida chántsebomna y chë́ngbenache chántsana; ats̈e chëngbe Bëtsá chántsemna y chëngna ats̈be ents̈anga ca. 17 Chíyeca mënts̈ánaca Bëngbe Utabná chabe ents̈anga tojanë́yana: “Chë bacna soye amë́ngbents̈ana s̈mochjésebocana, y chë́ngbents̈ana s̈mochtsojuánañe; tondaye s̈mattsebana, ni s̈mattsama ndayá Bëngbe Bëtsabe ents̈angbiama ndoñe ts̈abá tontsemncá. As cbochanjúbuaja, 18 y chántsemna mo canÿe taitacá ts̈ëngaftangbiama, y ts̈ëngaftangna mo ats̈be uaquiñënga y bembiangcá. Chca së́ntsichamo ats̈e, ts̈ëngaftangbe Utabná, nÿets obenana bomná ca” —chiñe enduábemana.

27

Chcasna, ats̈be bonshánënga, chca endmëna nts̈amo Bëngbe Bëtsá s̈ojas̈ebuachenacá. Chíyeca s̈ontsamna, Bëngbe Bëtsabe delante nÿetsca soyënguiñe ts̈ábenga jtsemnana, bëngbe cuerpama o espíritbiama bacna soye ndoñe más ntsamcá; y Bëngbe Bëtsá nÿetscangbiama más uamaná yomna ca mondëjuabnáyeca, lempe nts̈amo tmojobenacá mochtsiyena mo chabe ents̈angcá, nÿetsca soyënguiñe puerte ts̈ábenga jtsemnëse. 2 Bëngbiama s̈mochtsenójuabnaye ts̈ëngaftangbe ainaniñe puerte bonshanánaca. Bënga ndocnabiama bacna soye chibiatsma, ndocnabiama chibiatsma más bacna ents̈á chaotsemnama, y ndocnábioye chibiatsingñé. 3 Ats̈e chca ndoñe quetsátichamo, ndoñe ts̈abá s̈monjama ca ts̈ëngaftangbiama jayanama, er nts̈amo ya tcbonjauyancá, ats̈e ts̈ëngaftangbiama sempre ainaniñe puerte bonshanánaca sëndbétsenojuabnaye; y chca, mo áts̈eftaca canÿiñcá s̈mochántsemna, masque chayóbana o cabá vida chaitsóbomñëse. 4 Ats̈e puerte ts̈abá sëndë́tats̈ëmbo, nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mochtsamama; y ts̈ëngaftangbiama puerte oyejuayá së́ntsemna. Lempe nts̈amo tsësufrincá tsiyenama, ats̈be ainaniñe bëts añemo sëndëtsóbomñe y corente sëntsoyejuá. 5 Macedonia luaroye fsënjánashjajna orscana, ndoñe luare queftsátsbomna jóchnama, sinó nÿetsca soyënguiñe fsëndëpadecena: chë bëngbe buayenana soyama contra tmojtsemnë́ngaftaca jabuachana enatsëtsnayëse, y bëngbe ainaniñe jtsauatjëse. 6 Pero Bëngbe Bëtsá, chë yapa añemo ndbomnë́ngbioye endbetsañemuayá, tojanma bënga ainaniñe más añemo fchaitsebomnama, Tito moye tonjánashjango ora. 7 Y cha tonjánabo ora, bënga ndoñe más añemo quefstétsebomna nÿe cha tojánashjanguama, sinó ts̈ëngaftanga s̈mojanájabuachama y ainaniñe añemo chaotsebomnama s̈mojanmama. Cha s̈onjanë́yana ts̈ëngaftanga ts̈a s̈mojánbos̈e bënga jánÿama ca, y s̈onjanacuntá nts̈amo ts̈ëngaftanga ngménaca s̈mojamna, ats̈biama ndoñe ts̈abá s̈monjanma causa, y nts̈amo ts̈ëngaftangbiama ats̈be ts̈abiana puerte iuámanana; y quem chabe noticië́ngaca, cabá más sëntsoyejuá. 8 Er masque ts̈ëngaftanga ts̈a ngménaca s̈mojamna chë tcbonjanëbuábiama tsbuanáchama, mora ndoñe quetsatsjuabná más ts̈abá yojamna chca ndoñe jatëbuabiamana ca; masque tempo ats̈e chca sënjanjuabná, er ats̈e së́ntsetats̈ëmbo chë tsbuanácha básefta tescama ngménënga tcmojánabiama, 9 mora ats̈e puerte oyejuayá së́ntsemna, ndoñe ts̈ëngaftanga ngménënga s̈mojamnama, ndayá chë s̈mojánbomna ngménana tojanmama ts̈ëngaftanga chas̈muenójuaboma ndoñe ts̈abá s̈montsamama, y chca amana chas̈motsajbanama, ts̈ëngaftangbe juabnënga jatrócase. Chca enjamna, er ts̈ëngaftanga ngménana s̈mojánbomna nts̈amo Bëngbe Bëtsá inabos̈cá; chíyeca, bënga ndocna bacna soye ts̈ëngaftangbiama chibiatsma. 10 Nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojtsebos̈cá ngménana bomnents̈ana, jóbocnana chë bacna soyënga tcojamama jenójuaboyana y juabnënga jatrócana; y juabna jatrócana ents̈ábioye juanatsana atsbocaná chaotsemnama, y cha ndocna te ntjátsjuabnayana más ts̈abá yojamna ndoñe chca ntjatstrócana ca. Pero nts̈amo chë nÿe quem luarama enójuabnaye ents̈anga mondbetsebomncá ngménana bomnents̈ana, ndoñe ntjóbocnana juabna jatrócana; chents̈ana jóbocnana nÿe nÿetsca tescama castiganá jtsemnana, mo nÿetsca tescama cuafjobancá. 11 S̈mochjinÿe ndayá tojóbocna, nts̈amo Bëngbe Bëtsá inabos̈cá ngménana bomnents̈ana: tojanma chë s̈mojanma soyiñe puerte chas̈muenójuaboma; y nts̈amo jájandmanana bëtscá chas̈monguanguama; tojanma ts̈ëngaftanga chacmetonama chë bacna soye tojanmáftaca; y castigánënga jtsemnama jtsauatjámnaca. Chents̈ana, ts̈ëngaftanga ts̈a s̈mojtsanbos̈e ats̈e jinÿama; y s̈mojtsanprontana lempe jamama chca bacna soye ndoñe más chaondë́tsemnama y chca tojanmábioye jacastígama. Nÿetsca chë soyënguiñe ts̈ëngaftanga s̈monjinÿanÿé chca bacna soye ndoñe s̈monjanmama; y chca, mora tondaye quenátsmëna ts̈ëngaftanga castigo jtsebomnama chacmotsamnama. 12 Y chca, ats̈e chë tsbuanácha tcbonjanëbuábiama ora, ndoñe checbátanëbuabiama chë puerte bacna soye tojanmábeyeca, ni chë bacna soye tojanoyëngacñábeyeca; ndayá ts̈ëngaftanga, mo Bëngbe Bëtsabe delante cuaftsemnëngcá, chë s̈mojanma soyiñe bëtscá chas̈muenójuaboma, y chca, cha chas̈minÿanÿé ts̈ëngaftanga bëngbe ts̈abiama puerte s̈menójuabnama. 13 Chíyeca bënga más añemo ainaniñe fsë́ntsebomna. Pero ntsachets̈á añemo fstsbomnama, masna puerte oyejuayënga fsë́ntsemna, er bënga fsënjinÿe Tito ts̈a oyejuayá, er chabe ainaniñe lempe natjë́mbana yojtsemna nÿetsca ts̈ëngaftangbiama. 14 Tito ts̈ëngaftanga jánÿama cabá nda ora, ats̈e cha sënjaniyana ts̈ëngaftanga s̈mochjanóyeunaye chë ats̈e tcbonjanë́buaja palabra ca; y ts̈ëngaftanga ndoñe ches̈matsma ats̈e chaitsëuatjama chca tijánayanama. Inÿets̈á, lempe nts̈amo tcbojauyancá ndegombre endmëna; cachcá, nts̈amo bënga Títbioye fsënjaniyancá ndegombre entsemna, chë ts̈ëngaftangbiama fstsóyejuama. 15 Y mora Tito más cmontsababuánÿeshana, nts̈amo cha tcmojanamëndacá ndayá ts̈ëngaftanga s̈mojanmama, y nts̈amo puerte respétoca y mo uamaná cuaftsemncá chabiama jtsejuabnayëse s̈mojanofjama tojtenojuabó ora. 16 Ats̈e puerte oyejuayá së́ntsemna, er ats̈e sëndë́tats̈ëmbo ts̈ëngaftanga nts̈amo ts̈abá yomncá nÿetsca soyënguiñe s̈mochtsamama.

28

Y mora, Jesucrístbeyeca cats̈átanga, bënga fsë́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga chas̈motsetáts̈ëmbo nts̈amo Bëngbe Bëtsá bëtscá ts̈abe bendicionënga tojama Macedonia luarents̈e os̈buachiyëngcá enefjuanëngbiama. 2 Chënga puerte tmojasufrí, y chora chca, chënga tmojinÿanÿé becá imos̈buáchema y ts̈a imoyejuama; y masque puerte ndbomnëjémënga, chënga nÿets ainánaca bëtscá tmojanacaredadó Jerusalenents̈a os̈buáchiyënga ndbomnëjémëngbiama. 3 Ats̈e sëndë́tats̈ëmbo y sëntsobena jayanama chënga ndegombre tmojats̈atá nts̈amo tmojobenacá, y ntsachets̈á imobenents̈ana cabá más, chënga chca imobós̈eyeca. 4 Ts̈a s̈onjánaimpadana chë́ngbioye jálesenciama ndayánaca jamama, Jerusalenoca os̈buachiyë́ngbioye jujabuáchama. 5 Bënga ftsjanobatmanama cabá más chënga tmonjanma; natsana, chënga Bëngbe Utabná tmojaniyana lempe nts̈amo cha tojtsebos̈cá chënga jamama imojtsebos̈e ca, y chents̈ana bëngaftácnaca cachcá tmonjanma; y lempe enjamna nts̈amo Bëngbe Bëtsá inabos̈cá. 6 Ndayá Macedonioca os̈buáchiyënga tmojanmama bënga añemo fsënjanóyëngacñeyeca, bënga Tito fsënjaimpadá chë ts̈abe trabajo chaopochocama, chë ts̈ëngaftangbeñe crocénana játbanana, Jerusalenoca os̈buáchiyënga jujabuáchama, ndayá cha jamama tojanbojats̈ecá. 7 Y morna, nts̈amo ts̈ëngaftanga nÿetsca soyënguiñe ts̈a s̈momncá —puerte os̈buáchiyënga, becá obenënga Bëngbe Bëtsabe soyëngama jóyebuambayama, puerte osertánënga Bëngbe Bëtsabe soyëngama, corente juabnayënga bëtscá jamama Cristo jasérviama y bë́ngbioye corente ababuánÿeshanënga—cachcá, mórnaca bëtscá s̈mochjama quem trabajuiñe chë os̈buáchiyënga ndbomnëjémëngbiama, ts̈ëngaftangbe bonshánana jtsinÿanÿnayëse. 8 Chca ndoñe quecbatëtsëtsná mo canÿe mandcá; ats̈e së́ntsebos̈e ndayá nÿe ts̈ëngaftanga jáuyanana nts̈amo ínÿenga bëtscá tmojatrabajá chë ndbomnëjémëngbiama, ts̈ëngaftángnaca cachcá chas̈motsamama; y chca, chas̈minÿanÿema chë ts̈ëngaftanga s̈mobomna bonshánana ndegombre bétsemnama. 9 Er ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo nts̈amo Bëngbe Utabná Jesucristo puerte ts̈abe soyënga bëngbiama tojamama, bë́ngbioye puerte jtsababuánÿeshanëse. Celoca, cha cabá quem luaroye ndabo ora, cha bëtscá inabomna; pero ts̈ëngaftanga ababuánÿeshanayeca, mo canÿe puerte nduamanacá tojanóbema. Y mora, Cristo mo canÿe nduamanacá tojóbemayeca, Bëngbe Bëtsá puerte ts̈abe soyënga s̈ojats̈atá. 10 Ts̈ëngaftangbe ts̈abiama mënts̈á cbabuayená, nts̈amo quem soyiñe s̈mochjamama. Chë inÿe uata ts̈ëngaftanga s̈monjanbojats̈é, ndoñe nÿe chë ndbomnëjémëngbiama jacjayama, ndayá chca jamama jtsebos̈ámnaca. 11 Morna, chë ndbomnëjémëngbiama trabajo s̈mochjapochóca; chca, nts̈amo ts̈ëngaftanga becá s̈monjanprontana y jujabuáchama ts̈a s̈monjanbos̈cá, mórnaca cachcá chas̈momama chë trabajo japochócama, nts̈amo s̈mojobenacá jacjayëse. 12 Er canÿe ents̈á, jats̈tayama ndegombre tojtsebos̈ëse, ndayá cha tojats̈tacá Bëngbe Bëtsábioye oyejuayá jabemana, nts̈amo cha tojtsobencá, y ndoñe nts̈amo cha ndoñe tontsobencá. 13 Ndoñe quenátsmëna, ts̈ëngaftanga puerte ujabótënga chas̈moquedá, ínÿengbioye ats̈atnaye causa, chënga ndoñe yapa ujabótënga chamondë́tsemnama. 14 Ats̈e së́ntsichamo ndayá nÿetscanga chamotsenajabuachana, chca tojtsë́jaboto ora ca. Mora, chë bëtscá s̈mobomnents̈ana s̈montsobena chënga jujabuáchana, ndayá tojtsabuáshebencá jats̈atayëse; y inÿe orna, chënga entsamna ts̈ëngaftanga jujabuáchana chë cmojtsabuáshebena soyë́ngaca. Chca, nÿetscanga jóyëngacñana ndayá tojtsë́jaboto ora. 15 Nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá: Chë ts̈a bomnábioye ndoñe chebatanójama; y chë nÿe bats̈á bomnábioye, ndoñe quebënjatanbuáshbena ca. 16 Bëngbe Bëtsá s̈cuatschuá, ts̈ëngaftanga jtsanÿenama Tito ainaniñe juabnënga chaotsebomnama cha tojanmama, cachcá nts̈amo bënga fsëndbomncá. 17 Er ts̈ëngaftangbioye chaotsama bënga fsënjanimpadá ora, cha oyejuayá aíñe ca tonjánayana choye jama; y chabiama puerte enduámana ts̈ëngaftangbe ts̈abiana; chíyeca mora echanjá ts̈ëngaftanga jánÿama, chca jamama cachá yobós̈eyeca. 18 Títoftaca, canÿa Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈ata fsëntsichamná; chabiama puerte ts̈abá os̈buachiyëngcá enefjuanë́ngbenache mondoyebuambná, chabe trabajuama chë ts̈abe noticiënga abuayiynayama. 19 Y ndoñe nÿe chë soye, sinó quem luarents̈e os̈buachiyëngcá enefjuanënga cha tmonjuábuayana bë́ngaftaca Jerusalenoye jama, y jujabuáchama chë ndbomnëjémëngbiama trabajuiñe; chë trabajo endmëna bonshánana jinÿanÿiyama; chca fsë́ntsama, Bëngbe Utabná jtsatschuanayama y jinÿanÿiyama bënga chca jujabuáchama ts̈a fstsbos̈ama. 20 Títoftaca cha fsëntsichamná, chca, ndocná chaondë́tsichamo bënga ndoñe ts̈abá tifjama ca, nts̈amo játbanama cmojtsamniñe, chë becá juabónana játbanama, ndbomnëjémënga jujabuáchama; 21 er bënga fsëndama lempe nts̈amo fstsobencá, ndoñe nÿe nts̈amo Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈abá yomncá jamama, ndayá nts̈amo ents̈angbe bominÿiñe ts̈abá yomncánaca. 22 Chátaftaca inÿa Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈átnaca fsëntsichamná; cha bënga ba soyiñe s̈onjinÿanÿé cha yojtsebos̈e bëtscá jamama, Cristo jasérviama, y mora más, er cha puerte bëtscá entsejuabná ts̈ëngaftanga puerte ts̈abá s̈mochjamama. 23 Y Titbiamna, cha quem trabajuiñe ats̈be enutá endmëna, y ats̈cá ts̈ëngaftangbiama endëtrabája; y chë ínÿata Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈atatbiamna, chata bontsemna quemuents̈a os̈buachiyëngcá enefjuanëngbe ichmónata, chëngbiama chabóyebuambama; y chë bontsama sóyecna, chata Crístbioye corente jtsatschuanayana. 24 Chíyeca, chë́ngbioca os̈buachiyëngcá enefjuanënga chca chamotsetats̈ëmbuama, chë ichmona boyabásengbioye s̈mochjínÿanÿiye ts̈ëngaftanga ndegombre chënga s̈mojtsababuánÿeshanama, y bënga razón fstsebomnama ts̈ëngaftangbiama oyejuayënga jtsemnama.

29

Chë Jerusalenoca Bëngbe Bëtsabe ents̈angbiama crocénana játbanamna ndoñe quenátsiyta ts̈ëngaftangbioye jatëbuabiamnayama, 2 er ats̈e ndegombre së́ntsetats̈ëmbo ts̈ëngaftanga ts̈a s̈mojtsebos̈e chca jujabuáchama. Macedonioca ents̈anga puerte oyejuayá sempre sëndbétsëtsëtsnaye, Acaya luaroquënga chë inÿe uatscana quem trabajuiñe jujabuáchama s̈moprontánama; y chë jujabuáchama ts̈ëngaftangbe bëtscá juabnënga tmojama banga quem luarents̈ënga bëtscá añemo chamotsebomnama, chë́ngnaca chë trabajo jamama. 3 Pero Jesucrístbeyeca quem cats̈átanga sëntsichamná, nts̈amo bënga oyejuayënga tifjayancá ts̈ëngaftanga chas̈motsamama, chë ts̈ëngaftanga quem trabajuiñe bëtscá s̈mochjama ca; chca, nts̈amo tijanayancá ndoñe nÿe bonamente chaondë́tsemnama, y nts̈amo sënjanayancá ts̈ëngaftanga chas̈motseprontánama; 4 er nderado báseftanga Macedonioquënga áts̈eftaca tmojá y choca ndëprontánënga tcmojánÿena chë ndbomnëjémëngbiama ujabuáchenanaca, chë soye nanjama bënga fchaitsëuatjama, er ba soye fsënjayana bënga ndegombre fstsëtáts̈ëmbo ts̈ëngaftanga prontánënga s̈mochtsemna ca; y ndegombre, ts̈ëngaftangbiama cabá más ouatjcá nántsemna. 5 Chíyeca, ts̈abá s̈onjuínÿnana Jesucrístbeyeca quem cats̈átanga jáimpadana chënga ats̈be natsana chamotsama ts̈ëngaftanga jánÿama, y chacmë́jabuachama chë juabónana játbanama, ndayá ts̈ëngaftanga tempo s̈monjanas̈ebuachenacá. Chca, ats̈e choca chaijáshjango ora, ts̈ëngaftangbe juabónana chaotseprontana. Chca, ts̈ëngaftanga s̈mochanjínÿanÿiye ndbomnëjémëngbiama s̈mojacjá, chca jamama ts̈a s̈mobós̈eyeca, y ndoñe nÿe bats̈atema jats̈atayama y ts̈ëngaftangbiama bëtscá jobuájuama s̈mojtsebos̈e. 6 Quemuiñe s̈mochtsenójuabnaye: Nda nÿe bats̈á tojajé, cach bats̈á chents̈ana josháchiñana; y nda bëtscá tojajé, cach bëtscá chents̈ana josháchiñana. 7 Cada ona bontsemna jajájuana nts̈amo chabe ainaniñe tojajuabocá; ndoñe ngménaca o nÿe ínÿenga chca jamama tmojtsemándayeca. Chca chaotsemna, er nda oyejuayá tojajajóbioye, Bëngbe Bëtsá jtsebobonshánana. 8 Bëngbe Bëtsá endobena jamana chábents̈ana nÿetsca ts̈abe bendicionënga y bëtscá soyënga ts̈ëngaftanga chas̈motsebomnama; chca, nts̈amo nÿetsca soyënguiñe cmojtsëjabotcá sempre chas̈motsóbomñama, y cabá más bëtscá chas̈motsebomnama, nÿetsca ts̈abe obrënguiñe ínÿenga chas̈më́jabuachama. 9 Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe, mënts̈á endayana chë bëtscá tojacjabiama: Cha nÿets ainánaca ndbomnëjémënga bëtscá jats̈atayana; y chë ts̈abe soyënga nts̈amo cha tojtsamcá nÿets tempo jëftsemnana. 10 Bëngbe Bëtsá, nda endbama chaotsemna jénaye jájema y sananga jasama, cmochanjáts̈ataye lempe nts̈amo cmojtsëjabotcá, y echanjama, ts̈ëngaftanga cabá más ts̈abe soyënga chas̈motsamama. 11 Bëngbe Bëtsá echanjama ts̈ëngaftanga nÿetsca ts̈abe soyënga chas̈motsebomnama, chca, ts̈ëngaftanga nÿets ainánaca puerte ínÿengbioye chas̈mats̈atama, y bë́ngbeyeca, chë mochjóyëngacñënga Bëngbe Bëtsá chamotsatschuanama; 12 er chë ujabuáchenana Bëngbe Bëtsabe ents̈anga tcojats̈atá ora, ndoñe nÿe ndayá tojtsëjabotcá jats̈atayana, ndayá chënga Bëngbe Bëtsá chamotsatschuanámnaca jamana. 13 Chënga Bëngbe Bëtsá mochántsatschuanaye, er chë ujabuáchenanaca chë́ngbioye jinÿanÿiyana, nts̈amo Cristbe ts̈abe noticiënguiñe iuayancá ts̈ëngaftanga s̈mobedecénama, y nts̈amo ts̈ëngaftanga ts̈abá jamëse, nÿets ainánaca bëtscá soyënga chënga y nÿetscanga s̈mojáts̈atama. 14 Y chënga ts̈a mochántsebos̈e ts̈ëngaftanga jánÿama y ts̈ëngaftangbiama Bëngbe Bëtsá mochántseimpadana, er cha bëtscá ts̈abe soyënga ts̈ëngaftangbiama tojama. 15 ¡Bëngbe Bëtsá s̈cuatschuá ndayá cha s̈ojáts̈atama, canÿe puerte uámana soye, ndocná jobenayana ts̈abá jayanama nts̈amo chë soye bétsemnana!

210

Y mora, ats̈e Pablo, cbochanjáimpada, ts̈ëngaftangbioye puerte bonshanánaca jtsë́nÿayëse, y ts̈ëngaftangbiama ts̈abá jamama jtseprontánëse, nts̈amo cach Cristo endbetsamcá. Báseftanga ts̈ëngaftangbioquënga imojtsichamo ats̈e puerte nduamaná tsnenóbema ats̈e ts̈ëngaftangaftaca stsemna ora, pero corente añemo bomná tsnenóbema jabuache soyënga jayanama ts̈ëngaftangbents̈ana bënoca stsemna ora ca.
Ts̈ëngaftanga cbontsaimpadana, ts̈ëngaftanga jánÿama chaijá ora, ats̈e ndoñe chas̈ondë́tsemna puerte añemo bomná jtsemnana, jabuache soyënga ts̈ëngaftanga jáuyanama, ndoñe nts̈amo ats̈e puerte ts̈abá sëntsetats̈ëmbcá ndayá báseftangaftaca jamama s̈ojtsotocana, chë ndëmuanÿenga imojtsejuabná, nÿe bënga ts̈abá jtsomñama juabnë́ngaca bënga fstsiyena ca.
Ndegombre bënga quem luarents̈e fsëndoyena, pero ndoñe queftsátspelia Cristbiama, nts̈amo quem luarents̈a ents̈anga monduamancá;
er chë ndaye sóyeca bënga Cristbe soyëngama fsëndëpélia, ndoñe quenátsmëna mo chë ndaye sóyeca chë nÿe quem luarama enójuabnaye ents̈anga japéliama monduamancá, nts̈amo nÿe chënga ts̈abá jtsomñama juabnënga yomncá. Inÿets̈á, chë ndaye soyë́ngaca bënga fsëndëpélia, Bëngbe Bëtsá jtsinÿanana puerte obenana bomna soyënga yomna ca; y endmëna chë Satanás tojtsemánda soyënga jayë́njanama, puerte jabuache soyënga jayë́njanama. Mo nda canÿe uayayábioye jtsepochocancá, chë Bëngbe Bëtsabe osertánana ndoñe yonduámana ca jinÿanÿiyama soyënga ichámëngbiama,
y Bëngbe Bëtsabe osertánana jtsabotema juabnënga bomnëngbiama, bënga fsëndama nts̈amo chënga tmojtsichamcá tondaye chaondëtsámanama. Y chë japéliama fsë́ndbomna soyë́ngaca, bënga fsëndbétsama chca juabnayana chamotsajbanama, y chamotsobena nts̈amo Cristo yomandacá jtsamana.
Bënga fsë́ntseprontana chë Cristbiama nduauenanënga jácastigama, lempe nts̈amo Cristo cmojtsamëndacá ts̈ëngaftanga chas̈mojtsama ora.
Ts̈ëngaftanga ndayánaca jtsonÿayana nÿe nts̈amo tbojtsabinÿnëcá. Nderado nda becá tojtsejuabná Cristbia yomna ca, cha bontsemna jtsejuabnayana bë́ngnaca Crístbenga fstsmënama, nts̈amo cha yomncá.
Er ats̈e masque ts̈a sëndbétsoyebuambnaye chë Bëngbe Utabná s̈ojats̈atá mandama, chë ndáyeca bënga jamama ts̈ëngaftanga puerte chas̈motsos̈buáchema y ainaniñe bëts añemo chas̈motsebomnama, y ndoñe ts̈ëngaftanga ntjapochócama, chama ats̈e ndoñe quetsátëuatja.
Ats̈e ndoñe quetsátsbos̈e ts̈ëngaftanga chacmotsinÿana, ts̈ëngaftanga jaútatjayama ats̈e stsebos̈e ca, ndayá ats̈be tsbuanáchangañe tijuábemama.
Er báseftanga mënts̈á ats̈biama imojtsichamo: “Chabe tsbuanáchangañe cha s̈ontsamë́nda bëtscá soyënga jamama, y ts̈a obenacá cha jtsóyebuambnayana; pero cha bë́ngaftaca tojtsemna ora, cha jtsóyebuambnayana mo canÿe ndocna obenana ndbomnacá, y nts̈amo tojtsichamcá tondaye ntsámanana ca.”
Chca ents̈anga entsamna jtsetats̈ëmbuana, nts̈amo bënga fstsichamcá, tsbuanachangá juíchmuase, ts̈ëngaftangaftaca cabá ndoñe fsë́ntsemna ora, ts̈ëngaftangaftaca fchaitsemna órnaca, bënga chca fchjamama.
Ndegombre bënga ndoñe ts̈a añemo queftsátsbomna jayanama nÿets̈á uámanënga fstsmëna ca, mo chë cachënga jtsenábotamnayana uamanëngcá. Chënga jtsejuabnayana y jtsichámuana ts̈ábenga imomna ca, nÿe nts̈amo cachë́ngbeñe ínÿenga imomnama jtsonÿayëse; y chca tmojtsama ora, chënga juabna ndbomnënga jtsemnana.
Bënga ndoñe yapa quifchatóyebuambaye cabëngbiama, chca, ts̈a ts̈ábenga bënga imomna ca jtsenábotamnayama; fchanjóyebuambaye ndayá chë bënga tifjama ts̈abe trabajuama, ndayá Bëngbe Bëtsá s̈ojabanÿecá, y chíñnaca entsemna nts̈amo ts̈ëngaftangbeñe Corintoca tifjamcá.
Chíyeca, bënga ndoñe queftsatoyebuambná chë bënga ndoñe derecho fsë́ntsebomnama, nts̈amo ndegombre nántsemna bënga tempo ts̈ëngaftangaftaca ndoñe mafsënjamnëse; er bënga chë natsanënga fsënjamna ts̈ëngaftangbioye jama, Cristbiama ts̈abe noticiënga jábuayenama.
Y ndoñe quifchatóyebuambaye ts̈a ts̈abá bëngbe trabajo yomna ca, chë ndayama ndoñe s̈ontsamna chca jatichámuana, chë trabajo ndoñe bëngbe soye, sinó ínÿengbe soye yómnayeca. Chamna, bënga fsëntsobátmana ts̈ëngaftanga Crístbeñe más chas̈motsos̈buáchema, y chca chaojtsemna ora, bënga fchayobená ba luariñe ents̈anga jábuayenana, nts̈amo ts̈ëngaftangbeñe fsëntsamcá.
Chca, fsëntsobátmana bënga jobenayama ts̈abe noticiëngama jábuayenama, chë ts̈ëngaftangbents̈ana más chcoye imoyena ents̈ángbioye; chca, bënga ndoñe yapa quifchatóyebuambaye ínÿengbe trabajuama, Cristbe soyënga jábuayenama, mo chë soye bëngbe trabajo cuafjatsmëncá.
Nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá: “Nda tojtsebos̈e jayanama cha canÿe uámana ents̈á yomna ca, más ts̈abá cha cháuayana Bëngbe Utabná puerte uamaná endmëna ca.”
Er Bëngbe Bëtsá jayanana canÿe ents̈á ndegombre ts̈abá tojama ca, ndoñe nÿe cachá tojtsenábotamnabiama, ndayá Bëngbe Bëtsá chca ndegombre tojama ca Bëngbe Bëtsá tojtsejuabnabiama.

211

Malaye ats̈e s̈mëntjëuánta, ats̈e básefta soyënga mo canÿe opá tojtsoyebuambnacá stsichámëntscuana, cach ats̈e stsenabotamná ora. Masque nts̈ámnaca s̈mochtsëuánta.
Bëngbe Bëtsábeyeca ats̈e ts̈a cbondábabuanÿeshana y cbondánÿena, ts̈ëngaftanga nÿe cha chas̈motsë́stonama y ndoñe ínÿengbioye. Er ats̈e Cristo sënjas̈buachená ts̈ëngaftanga sempre cha s̈mochtsë́stonama, y së́ntsebos̈e, cha quem luaroye yochjésabo ora, chábioye ts̈ëngaftanga júshejanguana, mo nÿe chábioye sempre ustonëngcá, nts̈amo canÿe taitá chabe bembe ndocna boyabása nduabuatmá nÿe canÿe boyabásaftaca chaóbuamama jushjanguancá.
Mëts̈cuaye Evábioye tbojaningñé, y cha tbojanínÿnana puerte osertanabe soyënga cuaftsatsëtsnacá, pero ndegombre ndoñe chca yonjamna. Ats̈e sëntsauatja nderado cachcá ínÿenga ts̈ëngaftangaftaca muanjama y ts̈ëngaftangbe juabna chas̈motrocá, y chca, ts̈ëngaftanga chas̈motsajbaná sempre jtsejuabnayana nÿe Cristo nÿetsca soyënguiñe jtseservénama.
Ats̈e chama sëntsauatja, er ndánaca jashjanguana y Jesusbiama tojtsabuayiyná, mo cha inÿe ents̈á cuaftsemncá, ndoñe nts̈amo bënga Jesusbiama fsëndabuayiynacá, y tojtsama ts̈ëngaftanga chas̈mobená canÿe espíritu jtsebomnana, pero ndoñe nts̈amo chë Bëngbe Bëtsá tojama ts̈ëngaftangbe ainaniñe cháuamashënguama espiritcá, chë Uámana Espíritu, ts̈ëngaftanga ts̈abá cha jtsëuántana. Y ats̈e sëntsauatja, ts̈ëngaftangbe ainaniñe inÿe buayenana chas̈móyëngacñama ndánaca tojtsamama, ndoñe cachcá chë ts̈abe noticiënga nts̈amo ya bë́ngbents̈ana s̈monjouencá, y chora ts̈ëngaftanga chábioye becá ts̈abá jtsëuántana.
Pero ats̈e sëntsejuabná tondayiñe más bats̈á uamaná tsmëna ca, chë Jesucristbe puerte uámana ichmónënga imomna ca juabnayëngbiama.
Ats̈e ndoñe sënjuatsjinÿe nts̈amo corente ts̈abá ents̈ángaftaca jóyebuambayama; pero ats̈e puerte ts̈abá sëndë́tats̈ëmbo nts̈amo stsichámuama. Bënga puerte ts̈abá nÿetsca soyënguiñe ts̈ëngaftanga tcbonjanÿanÿé, ndegombre chca osertánana ftsbomnama.
¿O ats̈e ndoñe ts̈abá sënjama, ts̈abe noticiënga cbonjanabuayiyná ora, ts̈ëngaftangbents̈ana ats̈biama tondaye ntjotjañcá, nduamanacá jenóbemëse; chca, ts̈ëngaftanga puerte uámanënga chas̈motsemnama Bëngbe Bëtsá chaomama?
Mo ínÿenache os̈buachiyëngcá enefjuanënga crocénana cuafjabaquëcá, crocénana sënjanóyëngacñe chë os̈buachiyë́ngbents̈ana, ts̈ëngaftanga jujabuáchama jobenayama.
Y ts̈ëngaftangaftaca sënjamna ora y ndayánaca s̈ojanájaboto ora, ats̈e ndoñe checbátantjañe ats̈be opresidama, chca, ts̈ëngaftangbiama totcá ndoñe chaondë́tsemnama; er chë Jesucrístbeyeca cats̈átanga Macedoniocana tmonjánashjajnënga, s̈monjanats̈etá nts̈amo s̈ojanbuashbencá. Chca, ats̈e sënjanma, ats̈be causa ts̈ëngaftangbiama totcá ndoñe chaondë́tsemnama; y sempre chca chántsama.
Serto, Cristbe ndegombre soyënga ats̈be ainaniñe së́ntsebomna; chíyeca, ats̈e corente së́ntsetats̈ëmbo ndocná Acaya luarents̈e yochjama ats̈e chayajbaná puerte oyejuayá jtsóyebuambnayama, chë ts̈abe noticiënga stsabuayiyná ora; y chca chanjama ats̈be opresidama chas̈moyema ínÿenga ntsamncá.
¿Y ndáyeca chca stsama? ¿Yojtsemna ndoñe cbondábabuanÿeshana causa? Ndoñe. Bëngbe Bëtsá endë́tats̈ëmbo ts̈a cbondábabuanÿeshanama.
Pero ats̈e sempre chántsama nts̈amo sëndamcá, chca, chë ínÿenga, chë Jesucristbe puerte uámana ichmónënga imomna ca juabnayënga ndoñe chamondë́tsebomna ndáyeca jatenábotamnayama, nts̈amo bënga fstsamcá chënga imojtsetrabája ca.
Er chënga ndoñe quemátsmëna Jesucristbe ndegombre ichmónënga, mondmëna chë ínÿenga jáingñama imotrabájanga, y mondama ents̈anga chaotsinÿanama chënga mo Jesucristbe ndegombre ichmónënga cuaftsemncá.
Y chama ndoñe s̈matjenjnaná, er cach Satanásnaca endbétsama mo canÿe buashinÿinÿana angelcá jtsinÿnama;
chíyeca, ndoñe muatjenjnaná, chabe oservenë́ngnaca tmojtsamama mo ts̈abe ents̈angcá jtsinÿnama. Pero chënga mochanjopochóca, nts̈amo tmojtsomerecencá, ndayá tmojamama.
Cachiñe cbochtëtë́yana: ndocná chaondëtsejuabná ats̈e opá stsemna ca, cach ats̈e stsenabotamná ora; pero chca s̈mojtsejuabnase, mo canÿe opabioycá s̈mochtsëuánta, chca, áts̈naca jtsenábotamnayama jobenayama.
Chca jayanëse, ndoñe quenátsmëna nts̈amo Bëngbe Utabná endbetsamcá, ndayá canÿe opá inetsamcá; ats̈e ts̈abá jtsetats̈ëmbëse ndegombre stsebomna ndáyeca jobenayama jtsenábotamnayana.
Banga mondmëna, cachënga jtsenábotamnayana ndayá quem luarents̈e chënga tmojamama, as áts̈naca chantsenábotamnaye.
Ts̈ëngaftanga chë ts̈a osertánënga, oyejuayënga opë́ngbioye jtsëuantánana.
Ats̈e sëndë́tats̈ëmbo ts̈ëngaftanga chë opë́ngbioye s̈mnetsëuantánama, er ts̈ëngaftanga s̈mondbétsëuantana chë nÿets tempo ts̈ëngaftanga mo chëngbe oservenëngcá tcmojtsamë́ndayënga, o chë ts̈ëngaftanga bëtscá tcmojtsabacanga, o tcmojtsaíngñanga, o chë uámanënga tmojtsenobiamnanga ts̈ëngaftanga mo nduamanëngcá jtsamë́ndayama, o chë tcmojtsajuebjants̈etayënga.
Ats̈e chca së́ntsichamo masque sëntsëuatja chca jayanama. Bënga fsënjamna corente obenana ndbomnënga, nts̈amo ts̈ëngaftanga bëngbiama s̈mojayancá, ts̈ëngaftangaftaca chca jamama. Inÿenga, chë ts̈ëngaftangbeñe imotrabájanga, ndayama jtsenábotamnayama tmojtsebomnëse, puerte uámana ichmónënga imomna ca jtsichámëse, áts̈naca añemo së́ntsebomna chama jtsenábotamnayama; chca stjayana ora, mo canÿe opá tojtsoyebuambnacá sëntsoyebuambná.
Chënga jtsenábotamnayana hebreunga imomnama. Ats̈naca hebreo sëndmëna. Chënga jtsenábotamnayana Israeloquënga imomnama. Ats̈naca Israelocá sëndmëna. Chënga jtsenábotamnayana Abrahámbents̈ana ents̈anga imomnama. Ats̈naca Abrahámbents̈ana ents̈á sëndmëna.
Chënga jtsichámuana Cristo imoservena ca. Ats̈e chëngbiama cabá más ts̈abe oservená sëndmëna. Chca stjayana ora, mo canÿe opá tojtsoyebuambnacá sëntsoyebuambná. Ats̈e chëngbiama más tijatrabajá, más s̈mojutame, más s̈mojatsets̈ená y ba soye ats̈biama resjo endmëna jóbanama.
Shachna soye judiënga s̈monjantsets̈ená chë unga bnë́tsana y esconëfta soye jasachënjëse, nts̈amo chënga jacastígana monduamancá.
Unga soye niñëbéngaca s̈monjanë́tsjanganja, y ndëts̈béngaca canÿe s̈monjanatëchë́nganja. Unga soye chë ats̈e sënjánenjaquena barco tontsanenatjëmba, y chca ora, canÿe s̈onjanotocá, chë mar béjayoca tsachocana bënoca canÿe ibeta jëftsebobínÿnana y canÿe te jëftsejétanana.
Ats̈e becá sënjánana, y chca ats̈biama resjo enjamna bëts fshajayënguiñe y uacucuats̈ënga chas̈muebiatbëbama; resjo cach ats̈be ents̈ángbents̈e, judiënga y ndoñe judië́ngbents̈e; resjo bëts pueblënguents̈e, ents̈anga ndoyenents̈e y mar béjayoca. Ats̈biámnaca resjo enjamna chë Jesucrístbeyeca ats̈biama cats̈átanga imomna ca jtsichámuana, pero ndegombre chca ndoñe mondmënë́ngbeñe.
Ats̈e bëtscá tijatrabajá empás uamënts̈nayá joquédantscuana; ba soye tijachnëngo ibeta ntsamanacá y ba soye tijachnëngo shë́ntseca y uajuendayá; ba soye ndayá jasama ntsebomncá; tijasufrí sësnama y tondaye ents̈ayama.
Quem soyëngama y inÿe ndoñe chiyátayana soyëngama más, ats̈e cada te natjë́mbana ainánaca ndoñe queschbatsmëna, er ndoñe quetsátstats̈ëmbo nts̈amo nÿetsca os̈buachiyëngcá enefjuanënga imojtsiyenana.
Ndánaca ts̈abe soye jamama tondaye añemo tontsebomna ora, ats̈e chabiama s̈ochandbóngmia, mo áts̈naca cach tondaye añémoca cuabndëtsemncá. Nderado ínÿenga tmojama ndánaca bacna soyiñe chaótsats̈ama, ats̈e ndegombre puerte ngménaca chandbétsesufrina.
Nderado nÿa tojátsiyta ats̈e ndayama jatenábotamnayama, as chë ats̈e tondaye obenana ndbomná tsmënama ínÿanÿnaye soyëngama chtsenábotamnaye.
Bëngbe Bëtsá y Bëngbe Utabná Jesucristbe Taitá, ndábioye nÿetscanga nÿetsca tescama jtsatschuanayama entsamna, cha endë́tats̈ëmbo ats̈e ndegombre stsichámuama chë sëntsoyebuambná soyënguiñe.
Ats̈e Damasco bëts puebloca sënjamna ora, chë rey Aretasbe uabuáyana mandado tojanmandá chë puebloye amashjuaniñe soldadënga chamotsebojanÿama, ats̈e chas̈mishachama chëjana stsebocana ora;
pero básefta enutënga, canÿe sbarëcuiñe s̈montsanë́stjango chë pueblents̈a shë́conana tapiës̈iñe canÿe atëfjnëjana, y chca ats̈e sënjanobená chëngbe cucuats̈ents̈ana jótsbocana.

212

Ats̈e s̈ontsemna más jtsenábotamnayana, masque chca tcojaments̈ana ndocna ts̈abe soye ntjóbocnana. Mora chanjóyebuambaye, chë mo otjenayoquëcá sënjinÿe Bëngbe Bëtsabe soyëngama y Bëngbe Utabná s̈ojinÿinÿé soyëngama.
Ats̈e canÿe ents̈á sënduábuatma, cha Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá endmëna y nda bnë́tsana canta uata entsemna, Bëngbe Bëtsá tbojanánatse, chë celoca más tsbanánoye, Bëngbe Bëtsá yomnoye. Ats̈e ndoñe quetsátstats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá cha tbojanánatse chabe cuérpoca o nÿe chabe espiritiñe. ¡Nÿe Bëngbe Bëtsá chama yotáts̈ëmbo!
Ats̈e sëndë́tats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá chë ents̈ábioye celoye tbojanánatsama, nÿetscanga oyejuayënga imomnoye (ats̈e ndoñe quetsátstats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá tbojanánatse chabe cuérpoca o nÿe chabe espiritiñe; nÿe Bëngbe Bëtsá chama yotáts̈ëmbo), y chents̈e cha tojanuena palabrënga, ndocná bontsemna jayanama palabrënga, chë ndayama ents̈angbiama ndoñe yontselesenciana jatichámuana.
Ats̈e chë ents̈á sëndmëna. Canÿe ents̈á ndáftaca chca tojopasabiama, ts̈abá nántsemna chama jtsenábotamnayana; pero cach ats̈biama jtsenábotamnayana ndoñe ts̈abá ntsemnana, ndayá nÿe chë ats̈e mo obenana ndbomnacá tsmënama inÿinÿnaye soyëngama chantsenábotamnaye.
Y nderado jtsenábotamnayama ats̈e stsebos̈e, chca ora ats̈e ndoñe stsama mo canÿe opá tojtsoyebuambnacá, er nts̈amo ndegombre yomncá ats̈e stsichamo. Pero chca ndoñe quetsátama, chca, ndocná chaondëtsejuabná nts̈amo ats̈biama tbojtsinÿanama o nts̈amo ats̈biama cha tojouenama ats̈e más tsmëna ca.
Chíyeca, ts̈a uamaná tsjamna ca ats̈e ntjátsjuabnayama, ats̈e chë Bëngbe Bëtsá ts̈a bëts soyënga tbojaninÿinÿé ents̈á bétsemnayeca, Bëngbe Bëtsá tojanma ats̈e chaitsebomna ndáyeca puerte chaisufrima, mo canÿe bëts uchmas̈ëfja ats̈be cuerpiñe tojtsashacuancá, mo Satanasbe ichmona soycá, ats̈e chaisufrima chaomama.
Unga soye Bëngbe Utabná sënjaimpadá chca sufrínana chas̈otsebojuánama;
pero Bëngbe Utabná s̈onjauyana: “Nÿe ats̈be bonshánana endmëna lempe nts̈amo cmojtsajabotcá; nÿetscanga ats̈be obenana más ts̈abá jinÿana, chë obenana ndbomna ents̈ángbeñe ats̈be obenana stjínÿanÿiye ora ca.” Chcasna, ats̈e puerte oyejuayá chanjóyebuambaye chë ats̈e mo obenana ndbomnacá tsmënama inÿinÿnaye soyëngama, Cristbe obenana áts̈beñe sempre chaotsomñama.
Chíyeca, Cristo jasérviama, oyejuayá chandbétsemna ats̈e mo obenana ndbomnacá stsemna ora, ínÿenga s̈mojtsoyenguá ora, puerte padecena soyënga causa ndayá jamama ndoñe së́ntsetats̈ëmbo ora, ats̈e puerte chaisufrima ínÿenga tmojtsama ora y puerte ts̈ets̈ena ainánaca stsemna ora; er chca soyënguiñe stsemna ora, mo canÿa obenana ndbomnacá, chora Bëngbe Bëtsá jamana ats̈e ainaniñe bëts añemo chaitsebomnama.
Ats̈e chca chë soyëngama sëntsenabotamná ora sënjoyebuambá mo canÿe opá tojtsoyebuambnacá, pero ndegombre ts̈ëngaftanga s̈monjama ats̈e chca chaimama. Er ts̈ëngaftanga s̈mondmëna ndëmuanÿenga yojtsamna ats̈biama puerte ts̈abá jtsichámuana, ats̈e chca jtsenábotamnayama ndoñe chas̈ondë́tsemnama. Ndegombre, ats̈e tondayiñe más bats̈á uamaná quetsátsmëna, chë Jesucristbe puerte uámana ichmónënga imomna ca juabnayëngbiama, masque ats̈e s̈ontsebiona mo ats̈e tondaye cuaftsamancá.
Canÿa Jesucristbe ndegombre ichmoná bétsemnama inÿinÿnaye soyënga, ts̈ëngaftangbeñe tonjanopasá ats̈e choca sënjamna ora. Chca, chë Bëngbe Bëtsabe obenana inÿinÿnaye soyënga y chë ts̈abe soyënga nts̈amo chora tonjanopasacá, puerte ts̈abá jtsinÿanÿnayana ats̈e canÿe ndegombre ichmoná tsmënama; y ats̈e chca sënjanma, padecena soyënguiñe puerte uantado jtsemnëse.
¿Ndayá ts̈ëngaftanga ndoñe cachcá s̈monjanóyëngacñe chë inÿe luarenache os̈buachiyëngcá enefjuanëngbiama? Canÿe soye aíñe, er ts̈ëngaftangbioye tondaye ntjotjañcá, ats̈e ndoñe chiyatslesenciá ts̈ëngaftanga ats̈be opresidama chas̈muájabuachama, nts̈amo inÿe os̈buáchiyënga aíñe sënjalesenciacá. S̈mochtseperdóna chca bacna soye ts̈ëngaftangbiama tijamama.
Ats̈e ya së́ntseprontana, móracna unga soyama jama ts̈ëngaftanga jánÿama, y mora ats̈e cach ndoñe quecbochataimpáda ats̈be opresidama chas̈muatájabuachama. Ats̈e ndoñe quetsátsbos̈e chë ts̈ëngaftanga s̈mobomna soye jatsbomnana, ndayá puerte së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga Cristo sempre chas̈motseservénama. Ats̈e chca jamama së́ntsebos̈e, er ats̈e ts̈ëngaftangbiama mo canÿe taitacá, Crístbeñe s̈montsanos̈buachéyeca, ats̈e chabiama tcbonjanabuayená ora; sëntsejuabná chë taitanga inétsamna crocénana jájuabana básenga jtsanÿenama, y ndoñe básenga chë taitangbiama.
Y ats̈e corente oyejuayá lempe nts̈amo tsbomncá chanjáts̈ataye, y ats̈e jopochócantscuanënaca, ts̈ëngaftangbe ts̈abiama. Ats̈e cada te más cbojtsababuánÿeshanëse, ¿ts̈ëngaftanga más bats̈á ats̈e s̈mochtsebobonshana?
Ndoñe; ts̈ëngaftanga ts̈abá s̈mondë́tats̈ëmbo, ats̈e uajabotá sënjamna ora, ats̈e tondaye tcbonjanótjañama. Masque chca, báseftanga imojtsichamo nts̈amo ínÿenga ndayíñnaca jáingñama ats̈e tstáts̈ëmbo ca, chë́ngbents̈ana crocénana josháchiñama; y ats̈e catijama, ínÿenga jáingñase, nÿe nts̈amo ats̈e tsbos̈cá chamotsamama ca.
¿O nderado ats̈e tcbojaingñé, canÿa chë ts̈ëngaftangbioye sënjichamó chents̈áftaca?
Tito sënjanimpadá ts̈ëngaftanga jánÿama chaotsama, y cháftaca sënjanichmó chë inÿa bëngcá Crístbeyeca bëngbe cats̈ata. ¿Nderado Tito tcmojaingñé? ¿Ndoñe ndegombre yondmëna, Tito y ats̈e cachcá fstsjuabná y fstsbos̈e y cachca soyënga jtsamëse fstsiyena? Ndegombre chca endmëna.
Nderado ts̈ëngaftanga s̈mojatsjuabná bënga jenë́uyanama chca cbojtsëtsëtsná ca; pero ndoñe chca quenátsmëna. Inÿets̈á, bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá ents̈angcá, Bëngbe Bëtsabe delante fsëntsoyebuambná, y lempe nts̈amo tijayancá, Jesucrístbeyeca ats̈be bonshana cats̈átanga, ts̈ëngaftangbe ts̈abiama tijayana, Crístbeñe corente chas̈motsos̈buáchema y ainaniñe bëts añemo chas̈motsebomnama.
Er ats̈e sëntsauatja, ats̈e jánÿama chaijá ora, ndoñe chacbondánÿena nts̈amo tsbos̈cá, y ts̈ëngaftanga ats̈e ndoñe chas̈mondínÿena nts̈amo s̈mojtsebos̈cá. Sëntsauatja nderado bacna soyënga s̈mattsama: jtsenpenzentserana, ínÿengaftaca yapa jtsenánts̈abos̈ana, ndayánaca rábiaca jtsamana, nÿe ts̈ëngaftangbiama ts̈abe soyënga jtsebomnama jtsebos̈ana, ínÿengbiama podesca ichámuana, uayátsenayënga jtsemnana, ínÿengbiama cachënga más uámanënga jtsenobiamnayana, y nÿetscanga ndoñe cachcá ntsejuabnayana. Chca chacbojánÿenëse, ts̈ëngaftanga ndoñe ques̈mochátsbos̈ena jóyëngacñana nts̈amo ts̈ëngaftanga jucácanama ats̈e s̈ochtsemncá.
Ats̈e sëntsauatja, cachiñe jánÿama chaijá ora, ats̈be Bëtsá chaoma ats̈e chaitsëuatja chca s̈mojtsamama, y chas̈otsemna puerte ngménaca jos̈achnama ba ts̈ëngaftangbiama, ndëmuanÿenga ya bayté bacna soyënga imojtsama y chca juabnayana ndoñe tmonjatrocá, y ndoñe tmonjajbaná chë bacna soyënga boyabása o shembásaftaca jtsamama juabnayana, y chca soyënga jtsamana y nÿetsca bacna soyënga jtsamana, jenomándama ntsobencá.

213

Móraca ya unga soyama ts̈ëngaftanga jánÿama chanjá. Ats̈e chaijáshjango ora, tojtseiytëse chanjayana nts̈amo báseftanga tmojamcá ts̈abá o ndoñe ts̈abá bétsemnana. Nda bacna soye nts̈amo Moisesbe leyiñe endëmandancá tojama ora, ats̈e chanjayana cha ndoñe ts̈abá tonjama ca; pero útata o únganga tmojtsemnëse, chënga chamuayanama cha ndegombre chca tojamama.
Ats̈e tempo sënjanabuayená, chë ts̈ëngaftanguents̈ënga bacna soye tmojánamënga y chë ínÿenga, ats̈e s̈ojtsanmëna jácastigana, chca soyënga amana ndoñe tmonjájbananga. Mora, ts̈ëngaftangbents̈ana bënoca së́ntsemna ora, cachiñe cachcá cbëtëtabuayená, nts̈amo sënjanamcá chë ts̈ëngaftangaftaca uta soyama sënjamna ora: ats̈e cachiñe jánÿama chaijase, ndoñe quichatsleséncia bacna soyënga chas̈motsamama y chama ntjacastigacá jatabáshejuanana.
Ats̈e chca chanjama, er ts̈ëngaftanga s̈montsenguá ndayánaca ts̈abá chacminÿanÿema Cristo ats̈biajana yoyebuambnama. Cristo ndoñe quenátsmëna mo canÿa obenana ndbomnacá, nts̈amo ts̈ëngaftangaftaca cha tojamama; ndayá chabe bëts obenana ts̈ëngaftangbeñe bëtscá jtsinÿanÿnayana.
Er cha tmojancrucificá mo canÿa obenana ndbomnacá; pero mora, Bëngbe Bëtsá puerte obená betsómñeyeca, cha tojtayena. Cachcá bë́ngnaca, cháftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, mo obenana ndbomnëngcá jtsemnana; pero cháftaca mochantsiyena, Bëngbe Bëtsá puerte obená betsómñeyeca, ts̈ëngaftanga jtsaservénama.
Ts̈ëngaftanga cada ona s̈mochjshénojuaboye, ts̈abá jtsetats̈ëmbuama mocna ents̈anga bétsemnana, jtsetats̈ëmbuama aíñe o ndoñe sempre Crístbeñe puerte tas̈muetsos̈buáchema. S̈mochjshénojuaboye chca s̈mos̈buáchema nts̈amo s̈mojtsemnama y ts̈abá ínÿenga s̈mochjínÿanÿiye. ¿Ndoñe s̈mondë́tats̈ëmbo Jesucristo ts̈ëngaftangbe ainaniñe yoyenama? Ndóñesna, ts̈ëngaftanga ndegombre ndoñe Crístbeñe os̈buáchiyënga s̈montsemna.
Pero ats̈e sëntsobátmana ts̈ëngaftanga ndegombre chas̈motsejuabnama bënga Jesucristbe ndegombre ichmónënga ftsmënama.
Y Bëngbe Bëtsá fsë́ntseimpadana bacna soye ndoñe chas̈mondë́tsamama, ndoñe chë Jesucristbe ndegombre ichmónënga ftsmënama ts̈ëngaftanga jinÿanÿiyama, ndayá nts̈amo ts̈abá yomncá chas̈motsamama. Nÿetscanga chca tmojtsamëse, nántsinÿna mo Cristbe ndegombre ichmónënga bënga ndoñe cuabndmëncá, er chca ndoñe tas̈uatátëjaboto jinÿanÿiyana nts̈amo bënga bëngbe mándoca ftsmënama mo ichmonëngcá, ts̈ëngaftanga jábuayenama. Pero chë soye tondayana s̈attsents̈amna,
er bënga queftsátobena tondaye jamana Bëngbe Bëtsabe ndegombre soyëngama contra; nÿe nts̈amo chabe ndegombre soyënga yomncá aíñe.
Bënga fsë́ntsebos̈e nts̈amo ts̈abá yomncá ts̈ëngaftanga chas̈motsamama, er bënga oyejuayënga fchandbétsemna, bënga mo chë obenana ndbomnëngcá fstsemna ora, bëngbe mando jácastigama ntjatinÿanÿnaycá, y ts̈ëngaftanga ainaniñe bëts añémoca s̈mojtsemna ora y puerte ts̈abá s̈mojtsenománda ora. Bënga Bëngbe Bëtsá fchandbétseimpadana, chca bacna soyënga amana jtsajbanase, chas̈mobená jtsemnana nÿetsca soyënguiñe ts̈ábenga, y lempe nts̈amo ts̈ëngaftanga chas̈motsemnama Bëngbe Bëtsá yobos̈cá.
Quem tsbuanácha cbontsëbuabiamná ts̈ëngaftangaftaca cabá ndoñe së́ntsemna ora; chca, ats̈e choye chaijá ora ndoñe chas̈ondë́tsemna jabuache jucácanana, mo canÿa puerte mandayacá, nts̈amo Bëngbe Utabná s̈ojanbemcá, ts̈ëngaftanga jujabuáchama chábeñe corente chas̈motsos̈buáchema y ainaniñe bëts añemo chas̈motsebomnama, y ndoñe ts̈ëngaftanga jatapochócama.
Morna, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ts̈abá chas̈motsomñe, s̈mochtsajbaná chca bacna soyënga amana y s̈mochtsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá. S̈mochjouena nts̈amo tcbonjabuayenacá, nÿetscanga cachcá s̈mochtsejuabnaye, nÿetscángaftaca natjë́mbana s̈mochtsiyena, y Bëngbe Bëtsá, chë cmondababuanÿeshaná y ts̈ëngaftangbe ainaniñe ts̈abe ebionana chas̈motsebomnama endamá, ts̈ëngaftangaftaca echántsemna.
Nÿetscanga s̈mochjenchuaye mo Jesucrístbeyeca cats̈atangcá, jtenámochëse, nts̈amo cach ts̈ëngaftangbe pamíllanga puerte bonshanánaca s̈mondbetsacheuanaycá.
Nÿetsca quem luaroca os̈buáchiyënga cmontsacheuaná.
Ats̈e, Bëngbe Bëtsá së́ntseimpadana, Bëngbe Utabná Jesucristo chaoma, nÿetsca ts̈ëngaftangbeñe ts̈abe bendicionënga chaotsemnama. Bëngbe Bëtsabe bonshánana sempre chas̈motsóbomñe, y Uámana Espíritu sempre chas̈motsóbomñe, y chë Uámana Espíritoftaca cánÿiñe mo canÿacá chas̈motsomñe.

Rechtsinhaber*in
Multilingual Bible Corpus

Zitationsvorschlag für dieses Objekt
TextGrid Repository (2025). Camsa Collection. 2 Corinthians (Camsa). 2 Corinthians (Camsa). Multilingual Parallel Bible Corpus. Multilingual Bible Corpus. https://hdl.handle.net/21.11113/0000-0016-8E07-1